Ångdrift Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ångdrift

1. Ursprungligen sköttes all järnvägstrafik på svenska järnvägar av ångloksdragna tåg. Under 1880- och 1890-talen skedde en snabb teknisk utveckling, till exempel genom den allt bättre förbränningsmotorn. Även eltekniken utvecklades och runt sekelskiftet 1900 kom eldriften i bruk inom lokaltrafik och spårvägstrafik. Elektrifieringen av järnvägarna i Sverige inleddes också åren efter sekelskiftet, till exempel elektrifierades Malmbanan på 1910-talet. Stambanenätet var inte till sin huvuddel klart förrän under 1940-talet. Det fanns emellertid ett omfattande spårnät av flera olika spårvidder som inte ansågs lönsamma att elektrifiera, utan här fortsatte man med ångdriften. Ångdrift var mycket dyrt, i slutet av 1930-talet beräknades driftkostnaden för ett litet ångtåg vara ca 2 kr/km, medan den förälsbusståg var ca 80 öre/km. I 2019 års penningvärde motsvarar detta c:a 58 kr/km respektive 23 kr/km, räknat på 1939 års penningvärde. Inte förrän på 1920- och 1930-talen ansågs förbränningsmotorerna vara pålitliga och effektiva nog för att ersätta ångdriften. Flera järnvägsföretag experimenterade tidigt med olika rälsbussliknande lösningar för att få ner de höga driftkostnaderna. Under 1920-talet tog till exempel Kalmar-Berga Järnväg och Östra Centralbanan fram lösningar som byggde på ombyggda landsvägsbussar. (källa)
2. Uppfordringsverk är en maskin för transportering av material från ett lägre till ett högre plan. Särskilt används denna benämning för gruvspel. Verket drevs ursprungligen av till exempel en hästvind, ett vattenhjul eller via en stånggång, men mekaniserades i och med ångdriftens intåg. (källa)
3. Ångdriftens tid var förbi och nu öppnades sig en helt ny marknad för motorfabriken i Sickla. Mellan 1908 och 1909 uppfördes början till en stor sammansättningshall, som idag kallas Dieselverkstaden. Byggnaden förstorades i omgångar och hade 1914 planmåtten cirka 70 x 120 meter. Här sammansattes och provkördes fartygsdieslar som vid den tiden var en svensk världsprodukt. (källa)
4. Tidigt kom ångdriften att användas i marina tillämpningar. Den relativt större plats man har på fartyg jämfört med järnvägen medförde delvis andra utföranden på ångpannor och framdrivning. Dock påtvingade även platsbristen fram smarta lösningar för de mindre fartygen såsom torpedbåtar, jagare, minutläggare med flera krigsfartyg. (källa)
5. Bredvid kvarnen finns en såg. Förutom kvarnen ingår i anläggningen en vattenränna, en magasinsbyggnad och en mjölnarbostad. Tillsammans utgör de en småskalig industrimiljö från slutet av 1800-talet. Anläggningen drivs med vatten som leds i en turbintub från Kvarndammen, som har förbindelse med Råcksta träsk. Som reservkraft fanns en lokomobil. Senare ersattes ångdriften med en tändkulemotor och numera, vid visningar, med en Bolinder-Munktell traktordiesel. Efter att Stockholm stad köpte kvarnen 1927 kom kvarnen bara att betjäna gårdarna i omgivningen och driften lades ner 1950. (källa)
6. S/S Blidösund är ett av få ångfartyg i Sverige och det enda i Stockholms skärgård där ångpannan fortfarande eldas med stenkol och som går i kommersiell drift. Maskinen är en 413 hk kompoundångmaskin. Vid marschfart (cirka 10 knop) drar fartyget 250 kg stenkol i timmen. Genom ångdriften är ljudnivån från maskinrummet nästan obefintlig. Även fartygets el-generator är ångdriven. (källa)
7. Sättmaskinen förvarade typerna i lodräta magasin som närmast påminde om orgelpipor. Då sättaren tryckte på en knapp på maskinens tangentbord trillade typen ned och lades i en samlingsskena som sedan hämtades av en ombrytare för vidare hantering. Maskinen kunde antingen manövreras manuellt genom en pedal, eller med hjälp av ångdrift. (källa)
8. Snabbgående örlogsfartyg med stor maskineffekt förses ofta med ett mindre marsch-maskineri för transport med lägre fart men avsevärt större aktionsradie än vad fullfartsmaskineriet kan medge. Vid ångdrift kan marschmaskinen utgöras av en liten, driftsekonomisk ångturbin vars avloppsånga vid lågt tryck får fortsätta till och slutexpandera i den då med reducerad effekt arbetande fullfartsturbinen. Vid forcering kan marschturbinen kopplas bort eller kopplas om för att arbeta parallellt med fullfartsturbinen. I detta fall krävs för övergång till fullfart en växelventil för omkoppling av marschturbinens avlopp direkt till kondensorn och samtidig omkoppling av fullfartsturbinens inlopp för högtrycksånga direkt från pannorna. (källa)
9. Ett vattenkraftverk anlades vid Gideå bruk i Gideälven 1914 för att försörja Hörneforsfabriken med energi. Samtidigt gick sågverken i Norrbyskär och Domsjö över från ångdrift till eldrift. När Husumfabriken byggdes anlades för dess kraftförsörjning ytterligare ett kraftverk i Gideälven, nu i Gideåbacka. (källa)
10. Husums sågverk var en trävaruindustri i Husum i norra Ångermanland som existerade 1787–1909. Sågverket har varit placerat på två ställen vid Husåns nedre lopp. Det första verket anlades av lokala intressenter men övertogs snart av bruksmännen Clason, som kompletterade verksamheten med ett järnbruk i Gideå. Det andra sågverket, som byggdes av James Dickson och Co, blev under andra halvan av 1800-talet ett av de större i Sverige. Under merparten av sin existens drevs det med vattenkraft, men 1893 byggdes det om till ångdrift. Under 1900-talets första decennium övertogs bolagets aktier av Mo och Domsjö AB, som efter att sågverket brunnit ned 1909 i stället uppförde den sulfatfabrik som sedan dess har präglat Husum. De skogstillgångar som under 1800-talet förvärvades av Husums sågverk låg främst längs Gideälven och Husån och tillhör idag Holmen Skog. (källa)