Ångermanlänning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ångermanlänning

1. Under 1700-talet sjönk antalet medlemmar i de tre nationerna och man fick svårt att underhålla verksamheten. Det berättas att, vid ett tillfälle under 1780-talet, kuratorn Jöns Svanberg själv utgjorde hela den Västerbottniska nationen. Mot slutet av seklet väcktes tanken att återförena de Ångermanländska och Medelpado-Jämtländska nationerna. Bland jämtarna fanns, framför allt hos Carl Zetterström, en inflytelserik senior vid nationen, ett starkt motstånd mot tanken på en nationssammanslagning. Istället gick ångermanlänningarna år 1800 ihop med västerbottningarna i en ny nation, den så kallade Bottniska nationen. (källa)
2. Olof Celsius d. ä. har 1707 också tecknat av ett brev med menigheten i Ångermanland som avsändare, men inte med ett lika tydligt sigill. Brevet innehöll en försäkran till ärkebiskopen om årlig leverans av en Sankt Olofs-penning till Uppsala domkyrka, daterat Nora 27 februari 1314. Blodprover visar att Ångermanlänningar är mer släkt med norrmän än med deras grannar i Västerbotten och Medelpad. Ett liknande namn har provinsen Normandie i Frankrike som fått sitt namn efter nordmännen, normanderna, år 911. I ett mindre antal textrader från den här tiden får man intrycket av att Angermandie var ett självständigt land med ett eget folk, innan man blev en del av Sverige. (källa)
3. Hilding Molander var son till snickaren Jonas Molander. Han arbetade 1908–1909 som springpojke och därefter 1909–1927 som bageriarbetare. 1912 blev han medlem i Svenska bageri- och konditoriindustriarbetareförbundets härnösandsavdelning, blev 1919 sekreterare där och var 1921–1927 avdelningens ordförande. 1919–1927 var han föreståndrare för bageriarbetarnas arbetsbyrå (arbetsförmedling) i Sundsvall. Molander var 1921–1924 medlem i Sveriges kommunistiska parti men gick 1924 över till Socialdemokratiska arbetarepartiet. 1922 blev han ledamot av styrelsen för Svenska Livsmedelsarbetareförbundet och var 1926–1948 (från 1946 tjänstledig) förbundets ordförande. Molander var även ordförande i Sundsvalls fackliga centralorganisation 1923–1927, ledamot av Sundsvalls stadsfullmäktige från 1926, ordinarie ledamot av Landsorganisationens landssekretariat 1931–1946, ordförande i hembygdsföreningen Ångermanlänningen från 1931, ledamot av Landsorganisationens 15-mannakommission 1936–1941, ledamot av arbetsrådet 1937–1938 samt ledamot av Statens livsmedelskommissions stora råd och HSB:s förtroenderåd. (källa)
4. Hadar Hessel var en mångsidig, skicklig journalist, en av de legendariska Klara-journalisterna på den tid då Klarakvarteren var tidningarnas kvarter, en flanör i staden och en äkta Ångermanlänning med djupa rötter i Ådalen. I kåserierna skriver Gustafsson med Muntascherna med ibland hisnande perspektiv bakåt i tiden – Hessel hade hört Branting tala och sett Strindberg på sin balkong 1912 – om det nutida samhället, om möten och människor på en omsorgsfullt formulerad prosa. (källa)