Ångkraft Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ångkraft

1. Andra svårigheter i smältandet av Strindbergs utspel – så som när han i Om det allmänna missnöjet, dess orsaker och botemedel finner läs- och skrivkunnighet onödig, liksom järnvägar, ångbåtar och kompasser och dömer ut hela århundradet som odugligt då det baserar sig på "kokt vatten", det vill säga ångkraften – finner också ursäkter. "För en utopist som Strindberg blir klyftan mellan verkligheten och drömmen dårhusmässigt stor. Det är naturligt att reagera med desperation och gyckel då man konfronteras med denna orimliga motsättning." Genom att förneka framsteget var Strindberg ideologiskt "femtio år på efterkälken eller hundra år före vilket man önskar.". (källa)
2. I Sverige introducerades ångkraften på allvar till sjöss vid mitten av 1800-talet. Det var också då, kring 1850, som propellerfartyg med stående maskin och liggande tubpanna blev den allt sedan dess rådande praxisen för framdrivningsmaskiner tills ångan avlöstes av förbränningsmotorer. (källa)
3. Från och med 1840-talet började flera tekniska uppfinningar revolutionera örlogsfartygskonceptet. Tillförlitlig ångkraft gjorde örlogsfartygen mera manövrerbara och denna kraftkälla blev det naturliga valet gentemot segel så fort som problemen med långdistansresor och påfyllning med kol hade lösts. Fartygsartilleri med spränggranater som kunde penetrera och antända träskrov uppfanns av den franska amiralen Henri-Joseph Paixhans och togs i bruk av de franska, brittiska, ryska och amerikanska flottorna. Deras effektivitet, som bevisades vid Krimkriget ledde sedermera till att de första pansarfartygen utvecklades år 1859 och att man började bepansra skroven på vanliga örlogsfartyg. På 1860-talet byggde de stora sjömakterna "pansarfregatter", som användes som slagskepp och inte som fregatter trots att de enbart hade ett kanondäck. De första helt stålskrovade fartygen dök upp år 1876, i och med sjösättningen av det franska fartyget Redoutable. (källa)
4. Smidningen har utvecklats från handhållna metoder över mekaniska hammare med fallvikter drivna av vattenkraft eller ångkraft till dagens mekaniska eller hydrauliska pressar. Vid industriella smidesprocesser hålls ämnet med en manipulatortång. (källa)
5. När grosshandelsbolaget C. C. Brusell och Co köpte in marken 1855 var det en textil- och kakelfabrik med tillhörande ångmaskin som införskaffades. Bolaget byggde om lokalerna till bryggeri. Inget bryggeri i Stockholm hade tidigare haft tillgång till en ångmaskin. Ångkraft skulle visa sig vara förutsättningen för att bryggerier skulle kunna växa till regelrätta industrier. Namnet Münchens Bryggeri var valt för att föra tankarna till huvudprodukten bayerskt öl, som vid den här tiden var mycket populärt. Tillverkning och försäljning inleddes i april 1857. (källa)
6. År 1877 lade Piltz grunden till Sveriges första läkemedelsbolag då han införskaffade ångkraft för att driva bland annat pulvrisering, skärning, och extinktion av kvicksilver i apotekets stora laboratorium, vilket födde Nordstjernans Droghandel. Bolaget köpte 1908 en nyuppförd fastighet på Torsgatan 4 dit man flyttade. Det blev senare känt under namnet Vitrum. (källa)
7. Kvarnkungen är Skandinaviens största bevarade väderkvarn av stubbkvarnstyp, belägen på landborgskanten vid byn Björnhovda, Mörbylånga kommun på Öland. Kvarnen byggdes i Kalmar år 1749 och flyttades till sin nuvarande position på 1880-talet där den fram till ca 1930 användes som tullkvarn där bönder kunde mala säd mot avgift eller som en tull av mjölet in natura. Kvarnen hade dubbla stenpar för mjölning, varav det ena användes för grövre malning av gröpe till djuren och det andra för finare malning till mjöl. Vid riktigt god vind hade Kvarnkungen en kapacitet på 400 kg mjöl och gröpe i timmen. I och med uppkomst och spridning av nya typer av kvarnar som använde ångkraft, råolja eller elektricitet minskade väderkvarnarnas konkurrenskraft och gradvis togs de ur drift. Mot slutet av 1930-talet hade Kvarnkungen ett stort renoveringsbehov och kvarnen togs över av Torslunda hembygdsförening 1938. Idag är den öppen för besökare under större delen av året. (källa)
8. Fartyget höjde sig endast obetydligt över vattenytan, med undantag av ett skottsäkert kanontorn, som stod något för om mitten. Tornet kunde vridas med hjälp av ångkraft. I tornet fanns två stora parallella kanoner, som vreds på samma gång som tornet. Den övre bepansrade delen av fartyget översköt för- och akterut den undre, opansrade delen, på vilken fartyget flöt. På detta sätt skyddades roder, propeller och ankare. (källa)
9. Saltsjökvarn (äldre stavning Saltsjöqvarn) var en omfattande kvarnindustri belägen på nordvästra Sicklaön i området Danviken i Nacka kommun. Kvarnverksamheten etablerades på 1890-talet som en så kallad eld- eller ångkvarn (driven av ångkraft) vid Saltsjön intill Danviks hospital och var i drift fram till 1989. Därefter omvandlades de tidigare industribyggnader till bostäder, kontor och hotell. Saltsjökvarn är även namnet på en av hållplatserna för pendelbåtslinjen "Sjövägen". (källa)
10. Daniel Julius Elgérus var son till handlaren och rådmannen i Norrköping Daniel Gustaf Elgérus. År 1834 kom han i färgarlära i Stockholm och blev gesäll där 1838. Efter studier vid Teknologiska institutet företog han gesällvandringar i Tyskland 1839-1841. Hemkommen arbetade han hos färgare L. Born i Stockholm och A. Butsch i Borås, innan han 1843 avlade sitt mästarprov. Kort därefter inköpte han ett färgeri i Örebro, den så kallade Elgérigården, troligen med finansiell hjälp från fadern. Efter den förödande stadsbranden i Örebro 1854, var hans färgeri ett av de få gårdar som hade klarat sig och detta gav honom fördelar gentemot konkurrenterna och rörelsen kunde expandera. Kort efter branden började Elgérus använda ångkraft vid färgeriet och snart blev detta ett av Sveriges största. (källa)