Åratal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet åratal

1. Scenskräck kan drabba människor oavsett bakgrund eller erfarenhet, från de som är nybörjare på att framträda inför publik till de som har åratals erfarenhet av detta. Det kan också yttra sig vid situationer som till exempel anställningsintervjuer, och även skådespelare, komiker, musiker och politiker råkar ut för det. Många som annars inte har problem med att uttrycka sig och kommunicera upplever scenskräck i särskilda situationer. Andra som lider av kronisk scenskräck har även problem med sociala fobier eller stress vid kontakt med andra människor. I skolan drabbas många av scenskräck i samband med muntliga redovisningar och presentationer. (källa)
2. 1923 visade han sin cirka 10 minuter långa abstrakta film Horizontal-Vertikal Orkester i Tyskland. Filmen är idag försvunnen. Senare under sommaren detta år började han sitt arbete med filmen Diagonalsymfonin. Detta skulle bli Eggelings stora verk och anses idag vara en av de tidiga och stilbildande experimentfilmerna. I detta 5 minuter långa verk försökte han gestalta musikalisk rytm i animerade bilder. Den var resultatet av åratals arbete med tecknade bildrullar och filmen hade urpremiär i Berlin den 3 maj 1925. (källa)
3. I en intervju med skådespelaren Dermot Morgan innan han avled sa han "I don't want to be the next Clive Dunn and end up playing the same character for years." ("Jag vill inte bli nästa Clive Dunn och spela samma karaktär i åratal.") Följt av Morgans död försökte producenterna hitta en ny skådespelare för rollen. Seriens skapare Graham Linehan och Arthur Mathews avböjde alla erbjudande. (källa)
4. Mistel växer oftast på lind i Sverige (78 % av över 20.000 undersökta mistlar i Sverige). I mellersta Europa är den vanligare och har iakttagits på nära nog vilket slags träd som helst, även barrträd. Att misteln är en snyltväxt framgår av att dess rot genomborrar trädets bark, med en syraetsande sugpropp, ett s.k haustorium. Detta tar flera år, då trädet medvetet kämpar emot, och skyndsamt förtjockar sin bark för att hindra parasiten. Om mistelgrodden tar sig igenom barken, (sker bara i ca 5 % av fallen) så tränger sig rötterna mellan barken och veden. Där sänks de likt änterhakar in i vedmassan. Växten har dock så mycket klorofyll att dess egen fotosyntes räcker för dess energibehov. Den räknas därför till halvparasiterna. Misteln tar bara vatten och salter av sitt värdträd. Den gynnas av ljus. Mistelns stamyta är tydligt grön och saknar korklager. Stammen behåller nämligen den tunna överhud som beklädde den under den första sommaren, i åratal. Mistelns utseende är vidare ganska säreget genom de upprepat parvisa, Y-formigt ställda grenarna, som utgår under varje blomställning och bär endast två motsatta blad per gren. Man kan då lätt åldersbestämma en mistel genom att räkna förgreningarna och sedan addera fem år för groningsprocessen. Här i ligger också det orimliga i att göra "en pil av mistel"! Något som förekommer i den Nordiska gudasagan, i myten om dråpet på Asaguden Balder. Sagan har här velat pröva lyssnarens skarpsinne. (källa)
5. Mjöl består till största delen av stärkelse. Grovt mjöl innehåller också mycket kostfiber. Mjöl kan förvaras i åratal så länge det hålls torrt och utom räckhåll för skadedjur som till exempel mjölbaggar. (källa)
6. Det finns idag en uppsjö av metoder för att applicera en patinerad yta på ett objekt. I de flesta fall handlar det om att framkalla kemiska reaktioner. Nedsänkning i kemisk lösning ("immersion"), värmepatinering (med eller utan applicerade kemikalier) är exempel på två patineringsmetoder som kan användas för föremål gjorda av koppar- eller kopparlegeringar för att framkalla naturliga oxider på ytan. Resultatet (kulör och textur) är främst beroende på verkningstid, temperatur och inblandade material/kemiska sammansättningar. Enklare metoder kan vara att exempelvis bestryka husets träfasad med järnvitriol som framkallar ett resultat som går att likna med det som trä får efter att ha åldrats på naturlig väg i åratal. (källa)
7. Bakterien finns i jord, smuts och avföring. Den tål inte syre, men kan klara sig i åratal genom att bilda en spor. Sporer kan komma in i människan via sår (om än obetydliga) varpå de aktiveras och bakterien förökar sig på platser där syrehalten är låg, exempelvis i den döda vävnaden runt såret. Då bakterien dör frisätts AB-toxinet tetanustoxin som orsakar ett kramptillstånd orsakad av att nervändplattans acetylkolin inte bryts ner normalt utan stannar kvar och ger ständig muskelretning och därmed ihållande kontraktion av skelettmuskulaturen. Detta sker när toxinet tar sig via nerven till ryggmärgen och blockerar frisättning av neurotransmittorn i ryggmärgens inhibitoriska interneuron. (källa)
8. I Sverige sänds sondraketer upp från Esrange, numera huvudsakligen för forskning inom mikrogravitation, tidigare också för norrskensforskning, vilket fortfarande är ett användningsområde för sondraketer i exempelvis USA, Kanada och Norge. Sondraketer används dessutom för mätningar av strålning på våglängder som inte kan nå ner till jordytan, till exempel UV-strålning. Numera har satelliter till stor del ersatt sondraketer för sådana mätningar, eftersom satelliter kan stanna åratal i rymden, medan motsvarande tid för en sondraket är några minuter. Sondraketens fördelar gentemot satelliterna är främst lägre kostnad och möjligheten att återfå instrument för detektion och eventuell registrering, nyttolasten, för återanvändning eller analys, när raketen återvänt till marken. Ska nyttolasten hämtas upp släpps den ofta i fallskärm före landning. En annan fördel, av betydelse för till exempel norrskensforskning, är att sondraketen när den når toppen av sin bana rör sig långsamt jämfört med satelliter på motsvarande höjd (över 7 km/s). (källa)
9. Thaiboxning (Muay Thai på thailändska) är en thailändsk fullkontakts kampsport. Kampsporten har sitt ursprung från den forntida thailändska arméns närstridssystem, kallat Muay Boran. Självförsvar, vapen och så vidare har dock skalats bort under åratal av hårt urval då stilen optimerats för ringen och de tävlingsregler som gäller i dag. (källa)