Årskurs Synonymer Betyder Uttal

• klass

Hur används ordet årskurs

1. Grundskolan omfattar barneskolen, som har 1:a till 7:e årskurs fördelad på "småskolen" (årskurs 1-4) och "mellomskolen" (5-7), samt ungdomsskolen (8-10). De senaste åren har det blivit mer vanligt med så kallade 1-10-skolor. En rad nya skolor byggs med samlokalisering av alla årskurser från 1:an till 10:an, med gemensam rektor och lärarstab. (källa)
2. Högstadium är en skolterm som i Finland och Sverige tidigare använts för den obligatoriska skolans senare år. I Sverige används alltjämt beteckningen i inofficiella sammanhang för årskurserna 7-9, och från 2017 planerar regeringen att årskurserna 7-9 även formellt skall utgöra grundskolans högstadium. (källa)
3. Skolår eller årskurs (förkortat ÅK) är numera de officiella benämningarna i Sverige för utbildningsnivåer. (källa)
4. De nationella proven omfattar ämnena svenska, engelska och matematik. Sedan 2010 genomförs även nationella ämnesprov i NO-ämnen (biologi, fysik och kemi) och SO-ämnen (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) i grundskolans årskurs 9. (källa)
5. Hösttermin kallas läsårsperioden från slutet av (i vissa fall mitten av) augusti till mitten av december i Sveriges skolor. Höstterminen kommer efter sommarlovet, och inleder ny årskurs/kurs. Höstterminen är något kortare än vårterminen, men har bara höstlovet som ledighet. Hösttermin är den första och inledande terminen på läsåret och årskursen. När höstterminen är slut har eleverna jullov. (källa)
6. Grundskolan är nioårig, numera med en frivillig tionde årskurs, och inleds normalt det år barnet fyller 7 år, men skolstarten kan skjutas upp eller tidigareläggas med ett år. Undervisningen sköts i årskurserna 1–6 i huvudsak av klasslärare och i årskurserna 7–9 i huvudsak av ämneslärare. Skolspråket är normalt finska, svenska eller samiska. Normalt föregås grundskolan av ett år i förskoleklass. (källa)
7. I Sverige var lågstadium en beteckning på årskurs 1–3 i den 9-åriga svenska enhetsskolan och grundskolan från 1949 fram till 1994. Mellan 1994 och 2011, då läroplanen LpO 94 gällde, gjordes försök med så kallade tidigare- och senarelärare och stadiebegreppen försvann alltmer ur skoldokumenten. När förskoleklassen infördes 1998 i svenska skolor fick inte sexorna fysiskt rum och många skolor valde att bli F-5-skolor på grund av utrymmesbristen. I och med den nya läroplanen Lgr 11 reformerades lärarutbildningen och en grundlärarutbildning med inriktning för lågstadiet (F-3) och mellanstadiet (4-6) och en ämneslärarutbildning för högstadiet (7-9) återinfördes i den svenska skolan. I dag återgår allt fler svenska skolor till den nygamla stadiemodellen, men nu utan officiella benämningar, och sjätteklassen återinförs på de flesta F-6-skolor. (källa)
8. I Sverige har sexualkunskap varit ett obligatoriskt inslag i skolan sedan 1955. Före Lgr 11 lärdes det ofta ut i årskurs 4-6, införlivat i ämnen som biologi och historia. I och med den nya läroplanen är ämnet, numer kallat sex- och samlevnad, obligatoriskt i årskurserna 7-9 men börjar undervisas redan i årskurs 4. Enligt läroplanen skall sex- och samlevnad vara en del av alla ämnen på högstadiet och ämneslärare i samtliga ämnen ska kunna undervisa i det genom kopplingar till sitt ämne. Sex- och samlevnad undervisas oftast i ämnena biologi och historia. (källa)
9. I Tyskland finns gymnasier för årskurserna 5–12 eller 13. Dessa är i princip enbart studieförberedande. I Bayern har gymnasielärare ofta kallats för klassprofessor, vilket efter 1968 dock använts mer sällan. (källa)
10. I början på 1900-talet byggdes ett nytt skolhus som än i dag fungerar som skola. Så småningom kom detta att bli en samlad grundskola för årskurserna 1–6. Det gamla skolköket är numera rivet. I början på 1960-talet byggdes en högstadieskola i grannbyn Änge, där Kaxåseleverna går årskurserna 7–9. (källa)