Åsiktsfrände Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet åsiktsfrände

1. Goldwater var senator ifrån Arizona under åren 1953–1965 och 1969–1987. I valet 1964 ställde han upp som presidentkandidat och kandiderade då inte till Senaten. 1987 gick han i pension och ersattes av åsiktsfränden John McCain, som senare ställde upp i Republikanernas nomineringsprocess till presidentvalet 2000 och blev partiets presidentkandidat i valet 2008. (källa)
2. Munzinger spelade en framträdande roll i protesterna vintern 1830/31 som ledde till en demokratisk kantonsförfattning i Solothurn med allmän rösträtt, näringsfrihet, yttrandefrihet och rätt för alla invånare att bekläda offentliga ämbeten. År 1831 blev han medlem av kantonsregeringen, där han räknades som radikal. Samma år grundade hans åsiktsfränder den "patriotiska föreningen" som blev ursprunget till kantonens, länge ledande, fridemokratiska parti. När politiken polariserades blev Munzinger år 1833 kantonsregeringens president (Landammann). Genom att söka stöd hos bönderna och föra en försiktig kyrkopolitik lyckades han övervinna motstånd från aristokratin och prästerskapet. Under 1830- och 1840-talen reformerades Solothurns förvaltning, civilrätt och domstolsväsende medan invånarkommunerna återinfördes. Skolor, hälsovård och vägar förbättrades och bönderna fick rätt att lösa tiondeskyldigheten. (källa)
3. Under 1730-talet kom von Törne att spela en central roll i det spirande hattpartiets närmande mot Frankrike (i motsats till kanslipresidenten Arvid Horns engelskinriktade utrikespolitik) och agerade kontaktperson mellan sina åsiktsfränder Gyllenborg och Höpken respektive det franska sänebudet i Stockholm, markisen Charles Louis de Biaudos de Casteja, inför 1734 års riksdag. Mellan denna och den nästföjande riksdagen (1738-39) var von Törne en av de ledande opinionsbildarna för Hattarnas utrikespolitik, spred stora mängder av politiska pamfletter och gjorde även "agitationsresor" runt om i landet, varvid bland annat "franska pengar" användes för att säkra anhängare till riksdagen. Denna slutade också planenligt med att Horn och dennes anhängare avsattes ur rådet där i stället Gyllenborg inträdde som ny kanslipresident i ett hattdominerat råd. (källa)
4. Han företrädde bondeståndet i Aspelands och Handbörds härader vid ståndsriksdagarna 1859/60, 1862/63 samt 1865/66, och var ledamot i andra kammaren för Aspelands och Handbörds domsagas valkrets 1867–1869 samt från 1876 till sin död 1883. År 1867 tillhörde han Ministeriella partiet, men han var snart en av stiftarna av Nyliberala partiet där han kvarstod under återstoden av mandatperioden. I likhet med många åsiktsfränder från det gamla bondeståndet var han till en början kylig mot Lantmannapartiet, men vid återinträdet i riksdagen 1876 anslöt han sig dock till detta, som under mellantiden mera närmat sig hans åsikter. Han kvarstod sedan i Lantmannapartiet resten av sin riksdagstid. I riksdagen var han bland annat ledamot av statsutskottet 1867 och 1876, lagutskottet 1879 samt konstitutionsutskottet 1880–1883. (källa)