Åskådningsmaterial Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet åskådningsmaterial

1. När kriget bröt ut i Finland 1940 anmälde han sig som frivilligsoldat och medverkade i striderna i Karelen. I mitten av 1950-talet plockade han fram sina skissböcker från Crow Creek och utförde ett flertal indianskildringar i olja varav några senare trycktes som vykort och spriddes som propaganda för indianernas sak i USA. Några målningar köptes av Svenska skolöverstyrelsen som förlagor för ett tryckt åskådningsmaterial. (källa)
2. Anders Lundquist utgav även planschen Brännvinsdraken efter en tysk förebild 1842. Brännvinsdraken var en nykterhetsplansch, som "begagnades till åskådningsmaterial under 1800-talet". "Genom sitt drastiska bildspråk (...) kan planschen betecknas som symbol för den första nykterhetspropagandans avskräckningsmetoder." Det rör sig om en relativt blek färglitografi från 1800-talets förra hälft. Originalet som skulle få en svensk kopia som avläggare, visar sig vara av tyskt(-danskt) ursprung, som härstammar från Schleswig-Holstein, närmare bestämt från Hamburg-Altona, som ju då tillhörde Danmark. Bladet bär dubbla auktorsuppgifter, "J.L Schmidt inv. och edidit Altona" samt "Trube del 1842." Gunnar Jungmarker, filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet, som har forskat om planschen Brännvinsdraken säger: "Detta får tydas så att förläggaren Schmidt var idégivaren, eller förmedlaren av beställarens intentioner, samt stod för en skiss men sedan hade överlåtit tecknandet på sten åt en målare och litograf, som hette J. Trube, som omkring åren 1830-1840 arbetade i C.F. Fuchs litografiska tryckeri i Hamburg". (källa)
3. I slutet på 1600-talet och framförallt under 1700-talet växte det fram samlingar med en mer vetenskaplig funktion. Intresset för naturalier ökade. Carl von Linnés inflytande var stort på den här tiden och påverkade hela det vetenskapliga klimatet. I samband med upplysningsfilosofin och den vetenskapliga ambitionen blev kuriosakabinetten allt mer irrelevanta, de ansågs ovetenskapliga och fick dåligt rykte. På universiteten inrättades särskilda rum eller kammare med åskådningsmaterial i ett sorts bildningssyfte, bland annat botaniska och anatomiska sådana (se Gustavianum). Somliga utställningar anknöt till hantverk och industri, exempelvis Christopher Polhems samling från 1697 över ritningar och modeller, en samling som låg till grund för den så kallade Kungliga modellkammaren. (källa)