Åsyfta Synonymer Betyder Uttal

• avse
• mena

Hur används ordet åsyfta

1. Produktionen var dock länge tämligen begränsad. En av de första mer kända urmakarna var Krång Anders Andersson, född i Östnor 1727. Ytterst få klockor är annars signerade. Ett undantag är en klocka tillverkad av Fin Anders Andersson 1792, som finns på Nordiska museet. De flesta urverk som beställdes lokalt fick beställarens namn på urtalvan. Övriga klockor för avsalu signerades "AAS Mora". Dessa kan ibland ha åsyftat tillverkaren, men knappast alltid, då det i stort sett är den enda signeringen som förekommer. Urverken tillverkades inte av enskilda urmakare, utan genom en tydlig arbetsfördelning. Vissa göt kugghjul och urverkdelar, andra smidde urtavlor och pendlar, andra monterade klockor, vissa tillverkade klockfodral, och försäljningen sköttes av särskilda uppköpare eller gårdfarihandlare. Det tillverkades såväl mer komplicerade verk med datumvisare som enklare urverk, så kallade "pjätå-klockor" med ettdygnsgång. (källa)
2. Skänkens historia är lång och komplicerad. I isländska och norska källor från medeltiden omtalas kannestolar och kannebänkar ("kannabekkr"). Det är oklart vad som åsyftats, ibland har benämningen senare använts om ett mindre bord, placerat under en kärlhylla, ibland om hyllskänkar med framskjutande avsats. Baldakinskänken är en hyllskänk med ett tak ovanför översta hyllan, som skjuter fram som en baldakin. Ofta är taket snedlutande. Denna skänktyp förekom redan i 1300-talets Frankrike. I Italien under ungrenässansen på 1400-talet föddes Credenzonen. Den är ett lågt skåp med dörrar i en våning på låga fötter, ibland på senare varianter med små lådor ovanför skåpsraden. Med renässansen föddes stolpskänken och hyllskänken. Redan på 1600-talet övergår skänken till att vara en köksmöbel och förlorar sitt intresse för möbeldesignen, och det är främst i allmogekulturen som skänken fortsätter att vara en betydelsefull inredningsdetalj. På 1800-talet återkommer den dock med intresset för äldre möbelstilar. (källa)
3. I engelskspråkiga och internationella sammanhang har begreppet archive en smalare innebörd, och åsyftar vanligtvis slutarkiverade handlingar, medan records används för handlingar som ännu brukas för de syften de skapats för. Det svenska arkivbegreppet (i betydelse 1) saknar precis motsvarighet i engelskan. Inom internationellt arkivväsen förekommer istället begreppet fonds. Fonds kan åsyfta både det specifika handlingsbeståndet från en arkivbildare i arkivinstitutionens förvar, själva arkivbildaren, eller samtliga handlingar skapade av samma upphovsmakare. Skillnaden mellan fonds och arkiv kan förenklat sägas vara att det svenska arkivbegreppet utgår från proveniens i bemärkelsen överföring: med arkivbildare åsyftas då organisationen eller individen som överlåtit beståndet till arkivinstitutionen medan fonds-begreppet ordnar handlingarna efter deras skapare. (källa)
4. En chaussé betecknar en omsorgsfullt byggd landsväg. Ursprungligen åsyftades de vägar som konstruerats på romerskbyggda vallar i Gallien. Dessa vägar hade bankar, gravar eller diken på sidorna som skydd mot översvämningar och fungerade även som vägar över sankmarker. Ordet chaussé är ett franskt lånord (chaussée) och kommer från medeltidslatinets via calciata. Det betyder en väg som antingen är murad med kalk eller där vägbanan är byggd av calx, kalk, kalksten, (på franska chaux). (källa)
5. I Norge ansågs vid den historiska tidens början allmänning, varmed åsyftades de stora obrukbara trakterna, tillhöra staten ("konungen"), men kringboende allmoge ägde rätt till vedfångst och slåtter. Under 1700-talet skiftades dock många allmänningar och såldes till privata personer. (källa)
6. I källor från 1500- och 1600-talet används rote om arbetslag vid gruva eller hytta, och de gruvandelar som ägdes och brukades av sådan rote. Det kunde även åsyfta en underavdelning till hyttelag. På 1700-talet var järnbärarna i Stockholm uppdelade i arbetslag som benämndes rotar. I en källa från 1800 åsyftar begreppet delägare i en ängsmark, eller deras ängslott. (källa)
7. Egenvård är de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador, dvs insatser som en individ kan vidta för att behandla sig själv, såsom att nyttja receptfria läkemedel, till skillnad från det som utförs av hälso- och sjukvården. Begreppet egenvård används ibland för att åsyfta friskvård, som dock är ett samlingsbenämning på sådana åtgärder som stimulerar individen till egna aktiva insatser i hälsobefrämjande syfte. (källa)
8. Ibland används inom den politiska vänstern begreppet arbetsköpare istället, åsyftande att man köper människors arbetskraft. Arbetstagare beskrivs då som arbetssäljare, då de säljer sin arbetskraft. (källa)
9. Andedop eller dop i Den Helige Ande är ett uttryck som används i Bibeln för de händelser som enligt Apostlagärningarna inträffade den första pingstdagen, då apostlarna blev inspirerade av Guds ande och fick hjälp och mod att predika och profetera för folket, började tala i olika tungomål och började utföra helande och andra underverk. I vissa kristna traditioner tolkas uttrycket som endast åsyftande denna händelse - som då betraktas som en engånghändelse. I andra betraktas andedop som synonymt med uttrycken att uppfyllas av Den Helige Ande, eller att Den Heliga Anden utgjuts över eller faller över någon, formuleringar som förekommer i flera olika sammanhang i Bibeln. I många traditioner associeras uttrycket även med utgivningen av andliga gåvor och kraft för kyrkligt ledarskap. (källa)