Öda Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet öda

1. Han står åtalad på 65 punkter, varav 16 handlar om att ha använt vapen för massförstörelse och ha postat bomber i syfte att döda. (källa)
2. Bland annat skapades receptet till det kända snuset Röda Lacket i slutet av 1700-talet i Norrköping. Tillverkningen fortsatte där även flera år efter att snusindustrin monopoliserats och centraliserats av staten 1915. (källa)
3. Gråsparv kommer med insektsföda till ungarna i boet. De flesta fåglar tycks ha klarat sig hyfsat den här sommaren, trots torkan. Arkivbild. (källa)
4. Tillsammans med författaren Mats Wänblad kan ni låta fantasin flöda och hitta på vilda rymdhistorier. Från 7 år. Föranmälan krävs. (källa)
5. Problemet är dramatiserat i uppsättningen via två unga konstnärer, hon en målare, han en aspirerande skådespelare. De hyr ett loft i Vancouver, mitt i ett av de värsta områdena i staden. Miranda och Ferdinand, vars naivitet markeras av namnen som är lånade från Shakespeares Stormen, blir publikens ingång till historien. Flickor försvinner, polisen gör ingenting. Det visar sig att det finns en massmördare i grannskapet, en grisfarmare som lockar dem med knark för att sedan mörda dem i sin husvagn och ge liken som föda till svinen. (källa)
6. Den traditionella fågelskrämman, i människoliknande form, används för att avskräcka fåglar från att komma till människans växtodlingar och äta upp eller skada grödan på annat sätt. Den människoformade fågelskrämman dyker även upp i litteraturen och som en skräckfigur i amerikanskt Halloweenfirande. Även fågelskrämmor som efterliknar fåglarnas naturliga rovdjur, utöver människor, såsom rovfåglar finns. (källa)
7. Galler med vertikala ribbor är mer hållfast än horisontella ribbor vilket har betydelse om buren är stor. För att fågeln ska kunna klättra omkring i buren är det dock bra om några sidor har horisentella ribbor. Gallermellanrummet måste vara så pass smalt att fågeln kan klättra utan att fastna med näbben men får inte vara så pass brett att fågeln kan få igenom huvudet och fastna. Buren bör inte vara gjord av material som innehåller zink eller bly då detta kan förgifta och döda fågeln om den får det i sig. (källa)
8. Kolonihäckning är ett begrepp inom ornitologi som används om fågelarter där paret alltid eller ibland häckar i grupp med andra par. Kolonihäckning ökar skyddet mot predation, och ju större koloni desto bättre häckningsresultat. Större kolonier har fler vakande ögon och större möjlighet att försvara sig. Det finns också studier som visar på att de vuxna fåglarna i genomsnitt får en längre livslängd bland kolonihäckare. En faktor som håller nere storleken på kolonierna är tillgång på föda. (källa)
9. Ursprunget till det äldre uttrycket fågelfri står att finna i sacratio capitis, lat., ett fornromerskt straff, som bestod i förlust av alla mänskliga rättigheter. Det hade sitt namn av den lagformel, sacer esto!, varmed förbrytaren förklarades förbannad och fågelfri, så att vem som helst hade rättighet att döda honom. Straffet var urgammalt. Det motsvarar det fornnordiska varg i veum. (källa)
10. Seden kom till Sverige under 1800-talets slut. På Ersta diakoni infördes på 1870-talet med förebild från Kaiserwerths diakonianstalt i Tyskland en adventsgran. Granen hade 28 ljus, av vilka sju ljus, ett för varje dag i veckan tändes varje adventssöndag. Seden fick stor spridning i landet, och från denna tradition utvecklades en sed, dels med en ljusstake med sju ljus, ett för varje dag i veckan, och en med fyra ljus, ett för varje söndag i advent. Denna blev vanlig i Sverige under 1920- och 1930-talen. I Sverige är många adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med fönsterlav eller närbesläktade renlavar (ofta felaktigt kallade mossa eller vitmossa som är en annan växt) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar, kottar, bär och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila eller blå, och det är en vanlig färg på flera av adventsljusen bland troende, ofta i kombination med ett vitt, rött eller rosa ljus för jul. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans och kallas då vanligen adventskrans. Det finns även adventskransar med fler ljus än fyra, som används inom vissa religioner. (källa)