Ödestro Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ödestro

1. Moirerna åskådliggör en ödestro som inte främjade storslagna historier, vilket är anledningen till att de så sällan figurerar i de talrika grekiska legenderna. Historien om Meleagros är ett tillfälle där de tre systrarna är närvarande vid födseln av ett barn. Den grekiske poeten Pindaros skriver om Klotho i historien om Pelops, där hon övervakar när han blev återupplivad, och Aischylos redogör om att Apollon skall ha fått moirerna berusade i avsikt att förmå dem att låta en ersättare dö istället för Admetos. Slutligen beskriver Pseudo-Apollodorus hur systrarna hjälper Zeus att slå ner två större uppror. (källa)
2. Etruskerna däremot trodde uppenbarligen på ödet. I själva verket tycks det ha varit hänfallna åt en djup fatalism, de hävdade att varje människas liv redan från början var utmätt och att det var meningslöst att kämpa mot ödet. De hade även en egen ödesgudinna - Vanth - som till skillnad från sina grekisk-romerska motsvarigheter symboliserade ödets oövervinnerlighet. Inte bara människors liv var utmätta utan även civilisationers. Etruskerna delade in tiden i saecula som trots ordets senare användning inte nödvändigtvis var hundra år långa. Ett saeculums slut signalerades i stället av gudomliga tecken som kunde tolkas av haruspices. Den etruskiska civilisationen hade tio utmätta saecula varav det sista tog sin början vid de massiva tecken som visade sig kring Caesars död. Sitt slut fick det vid kejsar Claudius död. Under Claudius var etruskerna sedan länge absorberade av romarna men deras religion fick vid denna tidpunkt sin sista uppblomning. Efter denna tidpunkt var de däremot i det närmaste helt bortbleknade även om den sista resten av deras språk överlevde fram till Italiens kristnande. Givetvis påverkades romarna av etruskernas ödestro: man behöver endast se på sådana exempel som de tolv korparna för att inse detta. Ytterligare stöd fick tanken på ödet av att grekiska filosofiskolor, som till exempel den stoiska, började få inflytande i Rom under senrepubliken. Frågan om hur spådomskonsterna kunde fungera var emellertid en öppen diskussion vid denna tidpunkt, liksom för övrigt frågan om huruvida de alls fungerade. (källa)
3. Flera tolkningar har fokuserat på temat om fri vilja och ödestro i forntidens Egypten, inte minst mot bakgrund av den flykt som Sinuhe tog sig för och som han i efterhand inte kan förklara eller förstå. (källa)