Ögna Synonymer Betyder Uttal

• titta

Hur används ordet ögna

1. Godistillverkningen i Sverige startade efter att chokladdrycken fått uppmärksamhet. Under 1600-talet spreds kunskapen att raffinera socker i Europa och under 1700-talet började apoteken att producera kandisocker (även kallat bröstsocker). Det bestod av kristalliserade sockerlösningar smaksatta med kryddor. Eftersom socker var dyrt och exklusivt riktade det sig till förmögna. Apotekens monopol på karameller stod sig fram till slutet av 1800-talet, då den skånska sockerbetsproduktionen tog fart och godisfabriker kom till. År 1872 började Cloetta tillverka chokladkakor och praliner i en fabrik. I början av 1900-talet blev godistillverkningen storskalig och godisförsäljningen till allmänheten tog fart. De första decennierna på 1900-talet var det främst gräddkola som gällde, sedan kom tillverkning av skumgodis och gelégodis på 1930-talet. Tillverkarna experimenterade med former och många finns ännu kvar, som geléhallon, sega råttor, geléhjärtan, gröna grodor och verktygsformade godisbitar. (källa)
2. som i sin tur stod över "grad 3", pigorna och de tjänare som skötte de grövsta sysslorna. Hushållerskan övervakade de övriga tjänarna men utförde själv inga sysslor, tog order direkt från "frun i huset" och vidarebefordrade hennes order. I Sverige tilltalades hon oftast mamsell, från husmamsell. Svenska hushållerskor kunde också själva vara från förmögna familjer: Ida Posse (1826-1908), dotter till Fredrik Posse, var hushållerska hos familjen Bonde på Ericsberg, och kunde därför äta vid samma bord som sina arbetsgivare när dessa inte hade gäster. Annars åt husmamsell vid ett eget bord, vare sig det var i samma rum som de övriga tjänarna eller inte, tillsammans med inspektor, bokhållare och "gäster av lägre rang" som befann sig i en social status mellan adel och tjänstefolk. På ett flera svenska gods var det också vanligt att en husmamsell hade i uppgift att undervisa borgerliga döttrar i hushållskunskap: dessa flickor var då en slags elever i en informell skola hos husmamsell, räknades inte som tjänare och fick äta vid hennes bord. (källa)
3. I alla västerländska samhällen är våldsam hämnd förbjudet i lag (staten har våldsmonopol), och hämndbegär förekommer inte som legitim grund för institutionellt straff, oavsett missgärningens art. I straffrätten har fokus sedan 1800-talet kommit att skifta från hämnd till fångvård, inkapacitering och avskräckning. Under 1900-talet har flera länder övergått från diktatur till demokrati eller genomlevt svåra konflikter. Den allmänna hållningen efter sådana övergångar har i tilltagande grad varit att gå vidare och att kollektivt förlåta illdåd, ofta efter sannings- och försoningskommissioner. Metoden har dock kritiserats för att framtvinga förlåtande känslor hos personer som inte känner detta, och att det inte tillgodoser de individuella, psykologiska behoven hos offren som kan fortsätta bära på hämndbegär. I många sådana fall har offren med tiden kommit att betraktas som problem, för att de varit oförmögna att förlåta och gå vidare. Det finns en tydlig korrelation mellan oförmåga att förlåta och förekomst av posttraumatisk stress, depression och ångeststörningar. Under perioder har hämndbegär i varierande grad betraktats som ett medicinskt problem, ett synsätt som kritiserats för att sakna ett moraliskt perspektiv på brott. (källa)
4. Forna tider, särskilt medeltiden, har uppvisat otaliga fall av masshysteri. Till detta fenomen hörde exempelvis sådana folkrörelser som tarantismen i Italien och S:t Veitsdansen i Tyskland. Föregångna av musikanter, dansade de utmattade och förryckta människorna i hundra- och tusental genom byar och städer, hemsökta av krig, pest och andra olyckor. De flesta, som såg dessa hoppande och vilt gestikulerande personers dans och underliga rytmiska åthävor, rycktes med och slöt sig till den förvirrade massan, oförmögna att motstå suggestionens makt. Så dansade tusen och åter tusen, tills de, halvdöda av ansträngning omhändertogs. (källa)
5. Under kolonialtiden kom "morianer" som slavar till de europeiska kungahusen och till förmögna privatpersoner: dessa kallades i tyskspråkiga länder också Kammermohr. Det blev prestige att ha en eller flera betjänter som var mörkhyade. Slutligen visades morianer upp som attraktioner på marknader eller på utställningar. (källa)
6. I mitten av 1990-talet drog utbildningsforskaren Magnus von Platen slutsatsen att privatundervisaren i förmögna hem hade gjort sitt definitiva uttåg ur historien. Under 2000-talet har dock privatundervisningen fått något av en renässans i Sverige igen, bland annat på grund av RUT-avdraget som gör privatlärarens tjänster mer ekonomiskt överkomliga. (källa)
7. Redan 1864 förutsåg James Clerk Maxwell de elektromagnetiska vågornas existens och kunde formulera dem matematiskt. 1888 visade Heinrich Hertz hur dessa kunde genereras. Under 1890-talet gjordes försök med trådlös signalering genom rymden. Radion tros i allmänhet vara uppfunnen av Guglielmo Marconi. Vem som egentligen var först är osäkert, men flera gör anspråk på att vara först. Vissa historiker, mestadels i Ryssland, menar att Aleksandr Popov hann före, men Marconi gjorde den första demonstrationen av trådlös telegrafi på ett större avstånd år 1896. Nikola Tesla ifrågasatte Marconis patent på trådlös radio och efter hans död fastslogs det slutligen att det var Nikola Tesla som uppfann radion. Marconi arbetade som assistent hos Nikola Tesla och utnyttjade Teslas arbete på området. Däremot var han den som först förstod radions kommersiella möjligheter och hade genom sina förmögna föräldrar resurser att exploatera den nya uppfinningen. (källa)
8. Man kan också mena migration från ett land till ett annat för att kunna betala mindre i skatt. Tidigare medförde mycket hög arvsskatt i Sverige att förmögna flyttade utomlands. Skatteflykt kan ses som en form av skatteplanering, men är svårt att definiera då gräns mellan legitim och illegitim skatteflykt är så flytande. (källa)