Örlogsdepå Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet örlogsdepå

1. Ostkustens marinbas har, med från 1523, bildades som ett krigsförband den 1 januari 1928, med namnet Ostkustens marindistrikt. Bakgrunden var avsaknaden av klara befälsförhållanden samt en enhetlig ledning för de svenska kustområdena i krig eller vid krigsfara. Genom försvarsbeslutet 1925 kom territorialvattnet längs den svenska kusten att delas in i marindistrikt, där Ostkustens marindistrikt utgjorde ett av sex marindistrikt. Marindistriktet omfattade territorialvattnet, det marina försvarsområdet samt den del som utgjorde landterritorium. Genom försvarsbeslutet 1936 beslutades att de samtliga marindistrikten skulle fredsorganiseras från den 1 juli 1937. Med den nya organisationen kom marindistriktet omfatta stab, personalavdelning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, kameralkontor, fartygsdepå samt en örlogsdepå. (källa)
2. Hårsfjärdens örlogsdepå (ÖH) var en örlogsstation inom den svenska marinen som omfattade anläggningarna i Berga örlogsbas och Vitså samt på Märsgarn, Vitsgarn och Gålöbasen. Enheter från Stockholms örlogsstation utflyttade stegvis till Hårsfjärdens örlogsdepå under 1940-talet men redan den 1 juli 1969 invigdes den nya Muskö örlogsbas officiellt varvid Hårsfjärdens örlogsstation utfasades. (källa)
3. Den 1 oktober 1957 omorganiserades Sydkustens marindistrikt till Marinkommando Syd, samtidigt blev kustartilleriförsvarscheferna tillika försvarsområdesbefälhavare. Den 1 oktober 1966 infördes en ny regional ledning inom det svenska försvaret, där de marina bevakningsområdena underställdes en militärbefälhavare. Därmed kom bland annat marinkommandona att avvecklas, medan örlogsdepån vid respektive marinkommando bildade en örlogsbas. Marinkommando Syd kom därmed få ändrade lydnadsförhållanden från att tidigare varit direkt underställd chefen för marinen till att bli underställd chefen för Södra militärområdet. (källa)
4. Genom försvarsbeslutet 1925 kom territorialvattnet längs den svenska kusten från den 1 januari 1928 att delas in i sex marindistrikt. Marindistriktet omfattade territorialvattnet, det marina försvarsområdet samt den del som utgjorde landterritorium. Bakgrunden var avsaknaden av klara befälsförhållanden samt en enhetlig ledning för de svenska kustområdena i krig eller vid krigsfara. De sex marindistrikten utgjorde endast krigsförband, men fyllde samtidigt en viktig roll som regional ledning av de marina stridskrafterna. Genom försvarsbeslutet 1936 beslutade riksdagen att samtliga marindistrikten skulle fredsorganiseras från den 1 juli 1937. Med den nya organisationen kom marindistriktet omfatta stab, personalavdelning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, kameralkontor, fartygsdepå, örlogsdepå, fartygsdetachement, fiskfördelningscentral samt en kustbevakningsavdelning. Genom försvarsbeslutet 1948 reducerades antalet marindistrikt med två stycken, men samtidigt infördes begreppet marina bevakningsområden, vilka underställdes marindistrikten. (källa)
5. Kustartilleriet bildades den 1 januari 1902 och kom att ingå i Marinen. Genom försvarsbeslutet 1925 kom territorialvattnet längs den svenska kusten från den 1 januari 1928 att delas in i sex marindistrikt. Marindistriktet omfattade territorialvattnet, det marina försvarsområdet samt den del som utgjorde landterritorium. Bakgrunden var avsaknaden av klara befälsförhållanden samt en enhetlig ledning för de svenska kustområdena i krig eller vid krigsfara. De sex marindistrikten utgjorde endast krigsförband, men fyllde samtidigt en viktig roll som regional ledning av de marina stridskrafterna. Genom försvarsbeslutet 1936 beslutade riksdagen att samtliga marindistrikt skulle fredsorganiseras från den 1 juli 1937. Med den nya organisationen kom marindistriktet omfatta stab, personalavdelning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, kameralkontor, fartygsdepå, örlogsdepå, fartygsdetachement, fiskfördelningscentral samt en kustbevakningsavdelning. Genom försvarsbeslutet 1948 reducerades antalet marindistrikt med två stycken, men samtidigt infördes begreppet marina bevakningsområden, vilka underställdes marindistrikten. (källa)
6. Marinens fredsorganisation föreslogs omfatta en ständigt rustad del av kustflottan samt tidvis andra sjöstyrkor och fartyg, ävensom Stockholms och Karlskrona örlogsstationer samt Göteborgs örlogsdepå. Härtill komma Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt Fårösunds kustartillerikår, ävensom Vaxholms och Karlskrona kustfästningar. Därjämte ingå i organisationen de i materielreserv förlagda Älvsborgs och Hemsö kustfästningar. Gällande marinen skilde sig oppositionens förslag mot regeringens, vilka båda avvek mot försvarskommissionens förslag, vilket medförde en viss anslagsökning för marinen. Kustartilleriets allmänna organisation ansluta sig oppositionen till försvarskommissionens förslag, vilket bland annat omfattade Chefen för kustartilleriet och dennes stab, Vaxholms fästning, Karlskrona fästning, Älvsborgs fästning och Hemsö fästning. (källa)
7. Enligt 1914 års försvarsbeslut skulle kustflottan 1929 bestå av sju pansarskepp av typ Sverige. Då endast tre av den fartygstypen var färdig inför regeringen proposition föreslog marinen att sex av äldre pansarskeppen kvarstå i kustflottan. Äran, Wasa och Dristigheten föreslogs att övergå till lokalstyrkorna, vilka samtidigt skulle få en längre mobiliseringstid. Pansarkryssaren Fylgia och torpedkryssaren Psilander föreslogs kvarstå i kustflottan. Två torpedkryssare, Jacob Bagge och Örnen, hade föreslagits att förläggas till materielreserven, medan regeringen istället föreslog att det skulle kvarstå i kustflottan. Istället skulle äldre kanonbåtar utgå. Vidare föreslogs att under tiden 1924–1929 skulle ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av fyra jagare, tre torpedundervattensbåtar och två motortorpedbåtar, äga rum. Flottans stationer skulle utgöras av Stockholm station med en förläggningskapacitet på 600 man, samt Karlskrona station med förläggningskapacitet 1000 man. Under stationsbefälhavaren i Stockholm löd Göteborgs örlogsdepå och skeppsgossekåren i Marstrand. (källa)