Örlogsfartyg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet örlogsfartyg

1. Örlogsfartyg, örlogsskepp (från örlog, äldre ord för krig) eller krigsfartyg, är sjögående fartyg avsedda för militära ändamål, ofta bestyckade med ballistiska robotar, fartygsartilleri, luftvärn, målsökande robotar, sjunkbomber, torpeder, minor och liknande vapen och med kapacitet för bekämpning av andra fartyg, flygplan och militära installationer på land. Till örlogsfartygen räknas även hangarfartyg och landstigningsfartyg. (källa)
2. Lätta kryssare hade börjat ersätta de äldre pansarkryssarna under slutet av första världskriget. Benämningen användes senare på mindre fartyg som inte till fullo utnyttjade Washingtonavtalets begräsningar. Efter att en tid varit omoderna började de på nytt att byggas i början av 1930-talet. De örlogsfartyg som klassades som lätta kryssare hade vanligtvis ett deplacement på mellan 2 000 och 10 000 ton. Artilleriet utgjordes vanligtvis av 6-tumspjäser (152 mm), torpeder och luftvärn samt ibland även eget spaningsflyg. (källa)
3. Det här är en lista över svenska seglande örlogsfartyg. För övriga äldre träfartyg, se lista över svenska rodda örlogsfartyg. För maskindrivna örlogsfartyg, se lista över svenska örlogsfartyg. Observera att fartyg med kombinerad ång- segeldrift ingår i lista över svenska örlogsfartyg. För beskrivning av typer av seglande fartyg, se vidare Kategori:Segelfartygstyper. (källa)
4. En korvett (av franska corvette) är ett mindre, lättmanövrerat och lätt bestyckat örlogsfartyg. Det är mindre än fregatten. Nästan alla moderna flottor använder fartyg mindre än fregatter för kustnära uppgifter, men inte alla flottor kallar dem för korvetter. Korvetter brukar ha ett deplacement på cirka 500–2500 ton. Korvetter är idag den svenska flottans största fartyg med anfallsförmåga. (källa)
5. Det här är en lista över svenska örlogsfartyg. HMS står för Hans Majestäts Skepp. Begreppet Örlogsfartyg omfattar Stridsfartyg, Hjälpfartyg och Övningsfartyg. (källa)
6. Till sjöss är en konvoj en samling handels- eller transportfartyg, som färdas under skydd av örlogsfartyg. Ofta benämns endast de senare konvoj eller eskort. Ibland menas både handelsfartygen/transportfartygen och örlogsfartygen (hela konvojen). (källa)
7. Gös hissas och halas ned samtidigt som fartygets nationalflagga och förs endast då fartyget är förtöjt eller ligger till ankars. Gös brukas huvudsakligen på örlogsfartyg (örlogsgös) men förekommer även på handelsfartyg. På fritidsbåtar kan de förekomma, men är relativt ovanliga. På motorbåtar kan en gös eller vimpel föras i form av en klubbstandert på gösstake eller på en mindre mast placerad ovanpå ruffen. Hissad i förmasten har gösen använts som ett tecken för att tillkalla lots. (källa)
8. Ett Örlogsfartyg är ett skepp avsett för militära ändamål. Örlogsfartygen har utvecklats under tiderna och var från början byggda av trä och under Amerikanska inbördeskriget började vissa fartygsskrov att tillverkas av pansar. I modern tid har flera olika skrovmaterial tillkommit, exempelvis glasfiberarmerad plast. (källa)
9. Från och med 1840-talet började flera tekniska uppfinningar revolutionera örlogsfartygskonceptet. Tillförlitlig ångkraft gjorde örlogsfartygen mera manövrerbara och denna kraftkälla blev det naturliga valet gentemot segel så fort som problemen med långdistansresor och påfyllning med kol hade lösts. Fartygsartilleri med spränggranater som kunde penetrera och antända träskrov uppfanns av den franska amiralen Henri-Joseph Paixhans och togs i bruk av de franska, brittiska, ryska och amerikanska flottorna. Deras effektivitet, som bevisades vid Krimkriget ledde sedermera till att de första pansarfartygen utvecklades år 1859 och att man började bepansra skroven på vanliga örlogsfartyg. På 1860-talet byggde de stora sjömakterna "pansarfregatter", som användes som slagskepp och inte som fregatter trots att de enbart hade ett kanondäck. De första helt stålskrovade fartygen dök upp år 1876, i och med sjösättningen av det franska fartyget Redoutable. (källa)