Överfångsglas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överfångsglas

1. Tekniken till överfångsglas fanns redan under antiken och i orientalisk glaskonst. Vid framställning av överfångsglas överdras en ofärgad glaskärna med ett eller flera glasskikt i andra färger. Genom slipning och/eller etsning avlägsnas de olika skikten delvis och ett reliefmönster i olika färger uppstår. (källa)
2. Bakgrunden till Jugendstilens framväxt går att spåra också i brittisk kulturdebatt, där företrädare för Arts and Crafts-rörelsen som Augustus Welby Pugin och senare John Ruskin och William Morris betonat hantverksmässigheten och skaparkraften och strävat efter att frigöra sig från äldre tiders stilar. Andra häften av 1800-talet dominerades av olika "nystilar". Under 1880-talet skapades en av böljande växtslingor, blommor, bubblor och vågor utformad grafisk stil i Storbritannien av Arthur Heygate Mackmurdo. Kort därpå skapade Émile Gallé sitt överfångsglas med växtornamentik i Frankrike. På 1890-talet introducerade Victor Horta, Paul Hankar och Henry van de Velde stilen inom arkitekturen och Hector Guimard förde den i slutet av 1890-talet över till Frankrike. (källa)
3. År 1916 anställde Orrefors konstnären Simon Gate och ett år senare anslöt konstnären Edward Hald. De båda konstnärerna formgav både konstglas och bruksglas på Orrefors och tillsammans med mästarglasblåsaren Knut Bergqvist experimenterade Hald och Gate med överfångsglas, resultatet blev det s.k. graalglaset (graal från latin gradalis som betyder pokal). (källa)
4. Graal nr 3 som Bergqvist behöll själv, är sönderslagen och har en signering i den sparade bottendelen: "Graal Orrefors K.B. 28 juli 1916 N:o 3". Mäster Knut drevs på och inspirerades av bruksdisponenten Albert Ahlin att förnya tekniken med mångfärgade och etsade överfångsglas. Resultatet blev att Knut B. uppfann den typ av mellanskiktsdekor, som Ahlin i november 1916 döpte till Graalglas, inspirerad av Gustaf Frödings dikt Sagan om gral. (källa)
5. Sommaren 1914 anställdes han vid Orrefors, som året innan förvärvats av konsul Johan Ekman. Denne gav Bergqvist fria händer att experimentera och förnya Orreforsglaset. Disponent Albert Ahlin uppmuntrade honom och speciellt gällde det att utveckla och förbättra tekniken med flerfärgade och etsade överfångsglas. Mäster Knut lyckades helt på egen hand med detta sommaren 1916 och resultatet blev den mellanskiktsdekor som Ahlin i november 1916 döpte till graalglas. Till Göteborgsutställningen 1923 blåste Bergqvist i samverkan med Simon Gate de så kallade slottsglasen. De är tunnväggiga, blomliknande skålar i mörka färger som violett, blått, grönt eller brunt. De är optikblåsta, alltså förblåsta i en vertikalrefflad form, som ger dem en växlande tunn och tjock glasvägg. (källa)
6. Han började arbeta på Bjørn Wiinblads verkstad i Köpenhamn och ett par år senare på Den Kongelige Porcelænsfabrik i Köpenhamn. Han formgav glas på Ekenäs bruk i Sverige 1966–1968 och var från 1968 anställd på Holmegaard Glasværk i Köpenhamn. Där utvecklade han från 1969 för Fyens Glasværk i Odense Palet, en serie med kryddglas, vaser, burkar, salt- och sockerströare och skålar, som blev en av Holmegaardgruppens mest kända designprodukter. Palet görs i överfångsglas, ett glas i dubbla lager med luft emellan och i bjärta färger, typiska för 1970-talet. På Holmegaard formgav han också glasservisserierna Fontaine från 1987 och Platina från 2000, den senare med en karakteristisk luftbubbla i botten. (källa)