Överhus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överhus

1. Brittiska överhuset (engelska: The Right Honourable the Lords Spiritual and Temporal of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland in Parliament assembled eller House of Lords) är den ena av det brittiska parlamentets två kamrar. (källa)
2. En baronett står högre i rang än en medlem av en kunglig riddarorden (med undantag av Strumpebandsorden, Tistelorden och Sankt Patriksordens riddare), men lägre i rang än en baron, vilket är den lägsta graden av pärsvärdighet. Baronettvärdighet är dock helt åtskild från pärsvärdighet och ger ingen plats i överhuset. Historiskt har dock baronetter jämförts med vad som i länder på den europeiska kontinenten betecknats som lågadel i avsaknad av en formell sådan i Storbritannien och dess riksdelar. (källa)
3. Pärsvärdighet (engelska peerage med titeln peer, av franska pair och latin par, jämlike) betecknar idag den adelsvärdighet som tillkommer medlemmar av det brittiska parlamentets överhus. Begreppet har även använts om medlemmar i motsvarande organ i Frankrike fram till 1848 med avbrott för åren efter franska revolutionen 1789 och i Portugal från 1826 till det republikanska statsskickets införande 1911. (källa)
4. Parlament kan i likhet med andra typer av beslutande eller lagstiftande församlingar vara enkammar- eller tvåkammarsystem. Detta innebär en uppdelning i överhus och underhus vilka sinsemellan kan ha olika funktioner. (källa)
5. Tvåkammarsystem eller bikameralism är ett system med ett parlament som består av två kammare med ledamöter som sammanträder var för sig i ett överhus och ett underhus. Skillnaderna mellan de två kamrarna kan vara skiftande rösträtts- och valbarhetsregler, ofta olika valperioder, samt att maktbefogenheterna kan vara olika fördelade mellan dem. (källa)
6. Ett underhus är den andra kammaren i en lagstiftande församling som tillämpar ett tvåkammarsystem. Den andra kammaren åtföljs av en första kammare, vilken även kan benämnas överhus. Ett underhus kan ha olika namn, men representanthus, deputeradekammare, och nationalförsamling är några vanligt förekommande namn på den andra kammaren. (källa)
7. Under Konfederationsartiklarna bestod kongressen av en kammare där varje delstat hade en röst. På 1787 års konstitutionskonvent i Philadelphia förekom två huvudalternativ för utformningen av den lagstiftande församlingen: Å ena sidan Virginiaplanen som rekommenderade ett direktvalt underhus och ett överhus där delstaterna skulle representeras, enligt denna plan skulle överhuset väljas av underhuset vilket föredrogs av de större delstaterna med större befolkningar. Å andra sidan fanns New Jerseyplanen som rekommenderade att behålla den gamla kongressens utformning med en röst per delstat, något som skulle ha gynnat de mindre delstaterna. En kompromiss föreslogs av Connecticuts delegation där man stödde idén med två kammare men där alla delstater skulle representeras lika i överhuset oavsett befolkning. Denna kompromiss gick igenom och inkluderades i USA:s konstitution som i stort trädde i kraft och ersatte Konfederationsartiklarna 1789, samma år som det första valet till Representanthuset hölls. (källa)
8. Enkammarsystem eller unikameralism är en lagstiftande församling som består av en kammare med ledamöter. Enkammarsystem är den vanligaste typen av lagstiftande församling, och används i cirka tre femtedelar av världens länder. En lagstiftande församling med ledamöter som sammanträder i ett överhus och ett underhus är exempel på ett tvåkammarsystem. En lagstiftande församling som utgör parlament och som tillämpar ett enkammarsystem kan även kallas enkammarparlament. (källa)
9. Under länsväsendets tid var lord beteckningen för en länsherres överhuvud och särskilt för den som innehade sitt län direkt av kronan, en baron eller pär (peer of the realm). Lord kom därför även att beteckna medlem av överhuset (House of lords), och bland dessa skiljer man mellan Lords spiritual, "andliga" lorder, de ärkebiskopar och biskopar, som haft säte i överhuset, och Lords temporal, det vill säga "världsliga" lorder. (källa)
10. Fram till 2006 var lordkanslern även talman i överhuset och rättsväsendets högste chef. Denna hopblandning av verkställande makt (ministerämbete), lagstiftande makt (talman i överhuset) och dömande makt (rättsväsendets högsta chef) ansågs på 2000-talet vara otidsenlig och strida mot Montesquieus maktdelningsprincip. Därför övertogs de två senare uppgifterna 2006 av ämbetsmän med titlarna lord speaker respektive lord chief justice of England and Wales. När justitieministerämbetet inrättades 2007 slogs lordkanslerns portfölj ihop med vissa uppgifter som tidigare sorterat under inrikesministern, till exempel ansvaret för kriminalvården. (källa)