Överinseende Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överinseende

1. Kontrollverket bildades genom Kungl. Majestäts stadga den 7 december 1752 och fick till uppgift att probera och kontrollstämpla guld-, silver- och tennarbeten. Verket fick till chef en överdirektör, men var subordinerat Kommerskollegium och hörde till dess stat. Från 1 juli 1831 stod verket under Bergskollegiets överinseende, förenades med Myntverket under samme överdirektör 1 september 1833, varefter de båda förenade verken 1 september 1838 ställdes under Statskontorets överinseende. År 1877 organiserades verket som självständigt styrelseverk under Finansdepartementet med en kontrolldirektör som chef samt en kontrollör och en assistent som tjänstemän. Chefen ägde, jämte myntdirektören, inseende över mynttillverkningen. År 1910 förenades kontrollverket åter med Myntverket till ett, under chefskap av myntdirektören ställt, ämbetsverk, Mynt- och justeringsverket, till vilket även överinseendet över justeringsväsendet i riket blivit förlagt. (källa)
2. Enligt 6 december 1815 utfärdad instruktion fick Sundhetskollegium överinseendet och styrelsen över allt det, som angår sundhetstillståndet samt läkarvården och sjukskötseln såväl hos rikets inbyggare i allmänhet som vid krigsmakten till lands och sjöss i freds- och krigstid. Redan 1821 indrogs två assessorsämbeten och 1841 alla de övriga assessorernas jämte vice ordförandens, varemot samma år medicinalrådens antal ökades till fyra. (källa)
3. Medlemmarna av förbundet kallade sig "fridomare" (ty. Freischöffen) eller de "vetande". Jämte sitt uppdrag att fälla domar, varvid minst sju måste vara närvarande, var de även skyldiga att utföra domstolsbesluten. Vid sessionerna presiderade en "frigreve" (ty. Freigraf). En särskild ställning bland de "vetande" innehade freifonen eller fronboten, vilka skulle uträtta "frigrevens" uppdrag och upprätthålla ordningen vid sessionerna. För att bli upptagen bland de "vetande" var man tvungen att vara en oförvitlig medborgare och av äkta börd. Uppsikten över femdomstolarna fördes av landsherren - i Westfalen av ärkebiskopen av Köln - som "stolherre". Överinseendet tillhörde kejsaren. (källa)
4. Marks von Würtenberg blev gymnasist 1757 och student i Uppsala 1761. Han avlade kansliexamen 1762 och blev extra ordinarie kanslist i justitierevisionsexpeditionen 1764, extra ordinarie riddarhuskanslist 1765, kopist 1770, kanslist samma år, tredje protokollssekreterare 1773, andre protokollssekreterare 1775 och förste protokollssekreterare samma år. Marks von Würtenberg befordrades i justitierevisionsexpeditionen till revisionssekreterare 1777. Han blev riddarhusdirektör 1779 och härold vid Kunglig Majestäts Orden 1794. Marks von Würtenberg blev ledamot av rikets ärendens allmänna beredning 1793 och av rikets allmänna ärendens beredning 1809 samt slutligen justitieråd 1810. Han blev ämnessven i vetenskapsakademien 1772, ledamot av vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1776, hedersledamot av vitterhetsakademien 1808 och ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1815. Marks von Würtenberg fick 1812 av ridderskapet och adeln i uppdrag att för livstiden ha överinseendet över riddarhusets arkiv. För eftervärlden är han mest känd genom det omfattande manuskript (23 band) där han sammanförde allt tryckt och i riidarhusets arkiv förvarat otryckt material om den introducerade svenska adeln. Detta verk, som han testamenterade till riddarhuset, kom att lägga den huvudsakliga grunden till de av Gabriel Anrep utgivna ättartavlorna. (källa)
5. Den 7 oktober 1892 öppnades vid Rörstrands Porslinsfabrik en matsal (ett marketenteri) för arbetarna vid fabriken på initiativ av disponentenen vid fabriken. De anställda erbjöds att inhandla middagar på Kronobergsgatan och förtära dem i den nya matsalen. En helportion kostade 20 öre och en halvportion utan bröd kostade 15 öre. Marketenteriet kunde också användas som ett försäljnings- och serveringsställe. I Marketenterihuet vid Rörstrands porslinsfabrik bodde inte bara arbetarfamiljer, utan också en och annan av fabrikens tjänstemän. Den mest betydande var arkitekten Erik Hugo Tryggelin, som var mycket betrodd och hade överinseendet över fabrikens fastigheter. Hans förnämnsta uppgift var att rita mönster och modeller för själva porslinstillverkningen. Erik Hugo Tryggelin ritade också 4 hus, arbetarbostäder, åt Rörstrand AB i Birkastaden. Tryggelins fyra hus förörstrand skiljer sig från övrig bebyggelse genom en fasadutformning som går tillbaka till 1890-talet. Familjens son, Erik Tryggelin, som växte upp i Marketenterihuset, blev med tiden en erkänd konstnär. (källa)
6. Avsikten var alltså inte från början att låta Leopold personligen styra området. Bortsett från att det skulle råda frihandel skulle överinseendet av kolonin skötas av "Kongosällskapet". Detta sällskap var dock bara ett luftslott som Leopold själv byggt upp. Sällskapet hade haft ett enda möte flera år tidigare och den belgiske kungen var själv ordförande i det. I verkligheten var det inte ett sällskap, det var bara ett namn. Idag skulle man kalla det för skalbolag. Den verklige härskaren var Leopold själv, men detta insåg dock mycket få människor. (källa)
7. Han fick stort tillopp av elever, även sådana, vilka förut handletts av Bervic. Underhållet från kung Ludvig indrogs då denne 1810 avsade sig kronan. Forssells rykte var då så stadgat att hans ställning var någorlunda tryggad. Han fick vid denna tid överinseendet över graverandet av de planscher som tillhörde den så kallade egyptiska kommissionens stora arbete över Egypten, ett vidlyftigt praktverk som länge fortgick. (källa)
8. Hertzberg blev 1745 anställd i preussiska utrikesdepartementet och 1747 tillika i statsarkivet. År 1750 uppdrogs åt honom överinseendet över geheime kabinettsarkivet, på vilken post han förvärvade stora historiska kunskaper, 1757 blev han verklig geheime expeditionssekreterare. På grundval av Dresdenkabinettets 1756 beslagtagna brevväxling författade Hertzberg en Mémoire raisonné till försvar för Fredrik II :s infall i Sachsen. Sedan han 1763 avslutit freden i Hubertsburg, utnämndes han till andre stats- och kabinettsminister, varefter han vid Karl Wilhelm von Finckensteins sida i nära 30 år stod i spetsen för utrikesministeriet. Vid Polens första delning (1772) och i bayerska arvföljdsfrågan gjorde han Fredrik II viktiga tjänster, emellertid var Hertzberg fientligare sinnad mot Österrike än kungen. Under Fredrik Vilhelm II, som upphöjde Hertzberg till greve, fick denne starkare inflytande, hans mål var allians med Ryssland och England mot Österrike, Spanien och Frankrike. (källa)
9. Stadskollegiet övertog uppgiften som kommunens "styrelse/regering", med rätt till inseende i övriga nämnders verksamhet. Överinseendet över kommunens administration och förvaltning som till år 1955 skötts av magistraten och därefter Göteborgs stadskollegium, blev enligt den år 1969 antagna kommunreformen från och med 1971 övertagen av Göteborgs kommunstyrelse. (källa)
10. Den som fackmässigt – vetenskapligt eller konstnärligt – ägnar sig åt heraldik kallas heraldiker. Under medeltiden växte häroldsämbetet fram, vars innehavare hade såväl ceremoniella och heraldiska funktioner, som uppgiften som sändebud. Titeln vapenkung kunde även användas för den främste av härolderna (och i Storbritannien gäller ännu titeln King of Arms). Ingen känd vapenkung kan knytas till det svenska hovet och när Sverige under 1600-talet utvecklade en statlig heraldisk myndighet kom titeln riksheraldiker att användas. Vapenkungar är däremot kända i Danmark från mitten av 1400-talet och hade under Kalmarunionens tid även överinseende över Sverige. 1953 upphörde riksheraldikerämbetet och funktionen ersattes av en tjänsteman vid Riksarkivet med titeln statsheraldiker. Denne har idag till sin hjälp en biträdande statsheraldiker samt en heraldisk konstnär och lyder under Heraldiska nämnden. Vid kungl. hovstaterna finns en särskild vapenmålare vid Kungl. Maj:ts orden som har ett visst ansvar för heraldiken inom ordensväsendet. (källa)