Överjag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överjag

1. Detet, jaget och överjaget är begrepp om delar av psyket, som används inom psykoanalytisk teori. Psyket kan enligt den österrikiske läkaren Sigmund Freud förstås utifrån tre modeller, den topiska, den dynamiska (som också kallas den andra topiken) och den ekonomiska. Detet, jaget och överjaget är termer som används inom den dynamiska modellen. (källa)
2. Skuldkänsla är en av samvetet framkallad medveten eller omedveten upplevelse av skuld, vilken å ena sidan hör samman med relationen mellan personen och samhället eller personer i omgivningen, och å andra beror på förhållandet mellan personens överjag och personens handlingar. Skuldkänslan kan vara reell (bero på faktisk skuld för något man har gjort eller underlåtit sig), eller vara neurotisk (bero på en inre konflikt). Som jämförelse beror skamkänslor på relationen mellan personen och personens idealjag, och är en annan form av själslig konflikt. (källa)
3. Föreställningar som skamkänslor härrör från, grundar sig i personers idealjag, den de vill vara. Idealjaget är det föreställda jag som manifesterar överjaget, det vill säga som lever upp till de värden och de normer som personen har, mer eller mindre omedvetet. Överjaget bildas enligt den psykoanalytiska teorin ungefär samtidigt som oidipalperioden, som inträffar ungefär mellan 3 och 6 års ålder, och som i normalfallet nyanseras genom socialisation fortlöpande under levnaden. Till skillnad från samvetets utveckling, uppkommer förmågan att känna skam när barnet under fasen konfronteras med att inte lyckas vara självständig eller klara av vad de vuxna förväntar sig. Under samma fas finns det också hos barnet en drivkraft att testa sin förmåga med initiativ och en övertro till sina förmågor. De första skamkänslorna uppkommer när barnet inser att det inte räckte till, att det gjort bort sig. (källa)
4. "Nej" är i exemplet ovan den freudianska felsägningen och representerar personens egentliga åsikt som filtrerat genom överjaget får en innebörd anpassad till den sociala situationen. En freudiansk felsägning är alltså när överjaget inte "hinner med" att censurera våra tankar. (källa)
5. Självförverkligande innebär å ena sidan att utveckla sin personlighet så att den överensstämmer med idealjaget, och å andra att lyckas skaffa sig ett yttre jag (inbegripet det sociala eller ekonomiska livet) som överensstämmer med överjagets värderingar. (källa)
6. Freud hade lagt huvudvikten på konflikter mellan inre omedvetna behov, speciellt mellan aggression och kärlek, och dels jagets verklighetsorienterade ställningstaganden, dels överjagets känsla förätt och fel, moraliskt och omoraliskt. (källa)
7. Överjagsångest, som beror på föreställningar om föräldrarnas och andra auktoriteters önskningar. Om personen gör saker som bryter mot överjaget och dess normer, till exempel i moraliska valsituationer, skapas ångest. Överjagsångesten hänger samman med samvetet, och beror antingen på skuldkänsla eller på låg självkänsla. (källa)
8. Självkänslan uppstår i relation mellan individen och dess omgivning samt i utvecklingen av överjaget, patologiska tillstånd kan dock uppkomma till följd av förändrad hjärnaktivitet (se dopamin och serotonin). Mobbning och psykisk misshandel kan sänka självkänslan så att den blir handikappande för individen. Det finns olika teorier om hur sjukligt förhöjd självkänsla uppkommer. (källa)
9. I förbifarten anmärker Freud att överjaget kan introducera nya behov, men att dessa begreppsmässigt inte är att betrakta som drifter. Drifter, menar han, har endast detet som källa. (källa)