Överlantmätare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överlantmätare

1. Före 1996 var överlantmätaren chef för överlantmätarmyndigheten och lantmäterienheten. Överlantmätarmyndigheten ingick i den statliga lantmäteriorganisationen med Lantmäteriverket som chefsmyndighet, medan lantmäterienheten var en del av länsstyrelsen. I några fall var överlantmätaren även chef för ett lantmäteridistrikt (det vill säga distriktslantmätare) som kunde omfatta ett helt läns yta. I andra fall var överlantmätaren inte chef för något lantmäteridistrikt, men skulle ändå utöva ett ledarskap över fastighetsbildningsmyndigheterna inom länet. Titeln överlantmätare, som senare har använts för chefen för en del av den statliga lantmäterimyndighetsorganisationen motsvarande två till fyra län (internt kallat chefsområde), är idag avskaffad, närmaste motsvarande funktion har enhetschefen. (källa)
2. Han blev vice kommissionslantmätare i Gotlands län 1891, ordinarie 1897, förste lantmätare 1909, från 1921 benämnd överlantmätare, och erhöll avsked 1925. Han tillhörde Visby stadsfullmäktige 1911–1931, var dess ordförande 1913–1931, ledamot av drätselkammaren 1910–1915 och landstingsman 1914–1926. Bolin var ordförande i skogsvårdsstyrelsen 1912–1931, Visby skyttegille 1910–1911, flerårig vice ordförande i Gotlands skytteförbund, vice ordförande i livsmedelsstyrelsen för Gotlands län och ordförande i expropriationsnämnden från 1920. Han var ordförande i Gotlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd 1921–1931, ledamot av direktionen för Visby hospital 1923–1924, ledamot av värderingsnämnden för Gotland från 1925, i poliskollegiet från 1926 och ordförande i Visby stads pensionsnämnd 1926–1931. (källa)
3. Widmark avlade reservofficersexamen 1960, blev civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1964 och studerade vid Nordiska institutet för samhällsplanering 1973. Han var lantmätare vid Umeå lantmäteridistrikt 1964–1969, biträdande överlantmätare vid länsstyrelsen i Norrbottens län 1969–1974, föredragande i Bostadsdepartementet 1974–75, administrativ direktör vid Statens lantmäteriverk 1975–1981, teknisk direktör där 1982–1984 samt generaldirektör och chef för Statens lantmäteriverk 1984–1993. (källa)
4. Fastighetsregistret i städerna (stadsregistret) kom efter lagen om fastighetsbildning i stad 12 maj 1917. Fastighetsregistret i städerna kom att utgöras av en tomtbok för tomterna och en stadsägobok för stadsägorna. I städerna organiserades enheterna utifrån kvarter eller ägor i stället för jordeboksenheter. Städerna hade även möjlighet att hålla med en egen registersakförare och fastighetsregistret därmed skötas oberoende av Lantmäteriet, även om de flesta städer hade överlantmätaren som registersakförare. Förutom städer kunde även municipalsamhällen och köpingar efter beslut av regeringsrätten föra fastighetsregister såsom för stad. (källa)
5. Registret fördes på länens lantmäterikontor av underhölls efter lantmäteriförrättning av överlantmätaren som meddelade domhavande och häradsskrivare. (källa)
6. Registret fördes på länens lantmäterikontor av underhölls efter lantmäteriförrättning av överlantmätaren som meddelade domhavande och häradsskrivare. (källa)