Övernattningsrum Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet övernattningsrum

1. Karavanen var ofta den regelmässiga formen för varutransporter mellan betydande platser. Främst användes kameler för att korsa de vattenfattiga öknarna, men i annan typ av landskap användes även åsnor eller hästar. Utefter karavanlederna byggdes rastplatser, så kallade karavanserajer, som vanligtvis bestod av en kringbyggd gård med övernattningsrum där de resande och deras djur kunde få vatten och skydd för natten. Karavanvägar är egentligen inte vägar utan markeringar i terrängen och underhålls sällan. På karavanvägar genom områden därövaröverfall kunde förväntas bestod karavanerna ofta av hundratals människor och ända till tusen kameler. (källa)
2. Kyrkobyggnaden har rektangulär planform och nord-sydlig orientering. I norr ligger koret och i söder en smalare byggnadsdel som rymmer en förhall. Vid behov kan förhallen nyttjas som reservkyrka. Förhallen används ibland som sakristia. Ingången är förlagd till östväggen och utformad som en liten förstutrapp. Kyrkorummet har ett tredingstak. I söder finns orgelläktaren med barriär målad av Harald Lindberg. På vardera sidan om kyrkorummets mittgång står åtta fasta bänkar. I kapellets övervåning finns ett övernattningsrum för dem som utför förrättningar sommartid. (källa)
3. I anläggningen fanns plats för en stor stridsledningscentral, bemannad av officerare och marinlottor. Här fanns också övernattningsrum för befäl och sovsalar för värnpliktiga, samt matsal, sjukavdelning, duschrum och andra utrymmen. Här genomfördes praktiska övningar ända in på 1960-talet. I händelse av krig, hade även örlogsvarvschefen utrymme för sin stab, och från Min- och Torpeddepartementets sida användes bergrummet för bland annat förvaring av minor och torpeder. (källa)
4. Huvudbyggnaden är uppförd i början av 1800-talet. Den rymmer kök, samlingslokal och flera övernattningsrum. På tomten finns också flera andra byggnader, bland dem en äldre uthusbyggnad som nu restaurerats för att användas som expedition och arkiv. Omklädningsrum med två bastur finns också. (källa)
5. Byggnadens undre våning uppfördes 1731–1735. Initiativtagare till bygget av ett tingshus var grevinnan Agneta Wrede, dåvarande ägare till Häringe slott. Hon upplevde dock inte det färdiga bygget utan det var hennes svärson Magnus Julius De la Gardie som lät uppföra tingshuset. Vid samma tid tillkom även Tingskrogen som byggdes mittemot. Övre våningsplanet byggdes på 1820-talet av bonden J.O. Lidström. Därefter nyttjade tinget hela övervåningen medan bottenvåningen disponerades av krogen fram till 1844 då den förlorade sina spritutskänkningsrättigheter. Därefter fanns dock matservering och övernattningsrum i huset. Det var vanlig att tingsrätter kunde erbjuda denna service. (källa)
6. Ateljén uppfördes åren 1918–1919 i ett modernt formspråk med traditionella material. Fasaden hade tjärade träpanel och taket var klätt med gamla tegelpannor, som gav intryck av en byggnad som redan hade funnits på platsen i många år. De två stora ateljéerna, studioateljén och verkstadsateljén, dominerar byggnaden. Ragnar Östberg lät placera ett litet runt rum, ett tusculum (vilorum), med kopparklätt kupoltak och takfönster, som sticker ut från den rektangulära huskroppen. Invändigt är detta tusculum enkelt utformat med gråputsade väggar och rött tegelgolv. Det lilla mottagningsrummet var spartanskt inrett, vilket tidiga fotografier visar, men det blev alltmer belamrat under årens lopp. Rummet fylldes med konst av Eldhs många konstnärsvänner och andra minnen. Den egentliga bostadsdelen utgjorde ursprungligen bara ett litet övernattningsrum med entré från husets baksida. Denna del byggdes på 1960-talet ut med kök, badrum och ett rum med sovalkov och då bosatte sig Brita Eldh i faderns ateljé. Idag är den tidigare lägenhet ombyggd till utställningsrum och kontor. (källa)