Överrumplingsförsök Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överrumplingsförsök

1. Segersten bestämdes av fadern, som var underofficer vid Östgöta kavalleri, för den civila banan, men efter faderns död (1701) begav han sig till armén i Kurland och antogs där till trossdräng vid Östgöta kavalleri, deltog i kriget i Polen och avancerade till regementsadjutant. Då armén låg i Sachsen, överföll och sårade Segersten en officer, rymde och tog sig namnet Stenflycht. Han var 1707–1710 i furst Rákóczys tjänst i kampen mot de kejserliga i Ungern. Med 120 ryttare ämnade han sig 1710 genom Polen till kung Karl i Bender, men överfölls av Sieniawski och nödgades avskeda sin trupp. Han samlade dock snart i Polen en handfull folk, nedgjorde spridda ryska och sachsiska trupper samt uppsnappade och förstörde foror. På hösten 1711 kom han till Pommern, värvade till en början 50, slutligen 150 dragoner och svärmade 1711–1712 om med fienden vid Stralsund. Samma dag slaget vid Gadebusch (1712) stått, förordnades han för sin bravur av Stenbock till överstelöjtnant, blev med denne fången vid Tönning (1713), fick passeport och tog under Karl XII:s ögon del i striderna vid Stralsund 1715, utnämndes samma år till överste vid Dnjesterska dragonerna och adlades 1716. På kungens befallning hade han trätt i brevväxling med de polacker, som 1715 bildade en konfederation och upptog striden mot kung August. Vid Stralsunds kapitulation (i december 1715) blev Stenflycht sachsarnas fånge och fick vistas i Mecklenburg, men begav sig 1716 under en skenfager förevändning in i Polen, lät ta sig an de konfedererade, samlade adeln i Storpolen till lantdag i Szrim, eldade dess mod, tillbakaslog ett sachsiskt överrumplingsförsök och tog med stormande hand det befästa Posen samt fick Thorn i sina händer. Sachsiske fältmarskalken Flemming satte ett pris av 50 000 riksdaler specie på Stenflychts huvud. Med 3 600 man och 24 kanoner drog denne in i polska Preussen, där 6 000 man polsk-litauiska trupper stötte till. Mot Stenflychts varningar inlät man sig vid Kowalewo med sachsiske generalen Bose i en batalj, som slutade med polackernas nederlag. Sedan stillestånd slutits mellan Sachsen och republiken, lämnade Stenflycht Polen, uppsökte 1717 kung Karl i Lund och var sedan som oftast hans sällskap på resor och i fält. Kungen uppdrog åt honom att ge den unge hertig Karl Fredrik av Holstein handledning i militärsaker. I Norge förde Stenflycht 1718 befäl över 900 ryttare och dragoner. När prins Fredrik av Hessen efter Karl XII:s död lät utdela krigskassan bland generaler och överstar, föll ingenting på Stenflychts lott. (källa)
2. I enlighet med en populär 1900-talsskröna blåste en vakt i Mariakyrkans torn alarm, då tartarer närmade sig Kraków under den mongoliska invasionen 1241. Stadsportarna stängdes och tartarernas överrumplingsförsök misslyckades. Trumpetaren blev emellertid träffad i strupen av en pil, vilket enligt legenden är förklaringen till dess plötsliga avbrott. Den tidigaste skriftliga källan till legenden finns i förordet till den amerikanske författaren Eric P. Kellys barnbok 'Trumpetaren i Kraków'. Kelly undervisade under ett stipendieår 1925-1926 vid Jagiellouniversitetet och han medgav, att hans polska var klen, när han skrev berättelsen samt att han var beroende av sina fransktalande vänner för översättningen. En del av den aktuella skrönan kan ha sitt ursprung i en samtida händelse, när en trumpetare dog av naturliga orsaker under tjänstgöring vid midnatt den 7 juli 1901. Ganska vagt påstås i en turisthandledning från 1926, att anledningen till avbrottet i melodin är en trumpetares plötsliga dödsfall, men inga tartarer eller pilar nämns. En annan möjlig pusselbit är Ludwik Anczycs version 1861 av Lajkoniklegenden, i vilken en vaktpost från kyrktornet upptäcker tartarerna, som närmar sig. Han blåser alarm, men det sägs ingenting om vare sig pilar eller vaktens död. Det är möjligt, att Kelly helt enkelt var den förste, som skrev ned hela versionen av en existerande Krakowlegend, som tidigare samlare av folklor hade missat. Det är också möjligt, att han blev utsatt för ett practical joke eller av misstag blandade ihop två olika historier. Det är emellertid anmärkningsvärt, att professor Karol Estreicher den yngre inte tar upp berättelsen i sin noggranna guide över Kraków. Oavsett ursprunget till Kellys historia visade den sig bli populär. Den första versionen av legenden på polska – komplett med tartar, pil och hornblåsare – finns i en turistguide från 1935. Den andra uppträder i en berättelse av Ksawer Pruszynski, som studerade vid Jagiellouniversitetet, när Kelly undervisade där, han blev senare Estreichers assistent. Den hette 'Trumpetaren från Samarkand' och knyter också an till Lajkoniklegenden. Efter andra världskriget glömde man bort Kellys roll och legenden började spridas som en sägen med ospecificerat men urgammalt ursprung. (källa)