Översiktsplan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet översiktsplan

1. Översiktsplan (tidigare generalplan) är ett begrepp inom fysisk planering i Sverige och som avser ett dokument som varje kommun tar fram för att ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Översiktsplanen omfattar hela kommunen och ska ge vägledning för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. (källa)
2. Översiktsplan 1999, kort ÖP 99, var en översiktsplan för Stockholm. Planen antogs i oktober 1999 och förklarades i huvudsak aktuell i maj 2006. I april 2012 avlöstes den av Promenadstaden. (källa)
3. Enligt Plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Kravet på att den ska hållas aktuell innebär att kommunfullmäktige under varje mandatperiod måste ta ställning till aktualiteten. De kommunala översiktsplanerna ska bland annat visa grunddragen i markanvändningen och hänsyn ska tas till förhållanden i angränsande kommuner. (källa)
4. Idag finns en debatt angående förtätningens fördelar och nackdelar, där det vanligaste argumentet för förtätning är att staden behöver förnyelse och utveckling. I Översiktsplan 1999 används begreppet "bygg staden inåt" alltså en sorts förtätning. Idén om en förtätning av färdigbyggda stadsområden är inte ny. I Stockholm år 1980 planer på att "förtäta" exempelvis Hammarbyhöjdens 1940-talsbebyggelse. I Översiktsplan 1999 för Stockholm kallas denna förtätning "att låta staden växa inåt" och i översiktsplanen Promenadstaden förordas förtätande bebyggelsestråk. (källa)
5. I samband med Norrmalmsregleringen och översiktsplanen City 67 planerades en omfattande rivning av kvarteren längs norra och södra sidan av Gamla Brogatan. Bebyggelsen i de små kvarteren som i flera fall stått som rivningshus ända sedan 1900-talets början, skulle göra plats för stora husblock och ett parkeringshus i kvarteret Lammet. Översiktsplanen City 67 fullföljdes aldrig fullt ut. Efter omfattande protester av bland andra Alternativ stad kom en ny översiktsplan, Cityplan 1977, där gavs nya riktlinjer som bland annat innebar att: "Förnyelsen skall ske utan genomgripande förändringar av kvarter och gatunät...". (källa)
6. Stockholmsfotografier då och nu i färg visar utsnitt av Stockholms stadslandskap de gångna 100 åren. I Stockholms innerstad och i Klarakvarteren har omgestaltningen skett huvudsakligen genom Norrmalmsregleringen på 1950-, 1960- och 1970-talen, men även idag pågår en förnyelseprocess av byggnadsbeståndet som kan avläsas i stadens översiktsplaner, exempelvis Översiktsplan 1999, Promenadstaden och Vision Stockholm 2030. På andra håll är dock staden helt oförändrad. (källa)
7. Mjölefjärden föreslås bli ett nytt friluftsparadis, med tio sandstränder inom promenadavstånd. Förslaget läggs fram i den fördjupade översiktsplan för kustområdet som håller på att färdigställas. Där konstateras att människors möjlighet att se och uppleva havet är mycket betydelsefull. Därför är tillgängligheten viktig. I planförslaget pekas ett 20-tal strategiska besökspunkter ut. Längs Umeås kuststräcka finns ett pärlband med havsbad. En del av dem är okända för en majoritet av kommunens 114 000 invånare. 10 kilometer, Mjölefjärden – mellan Sörmjöle och Norrmjöle – lyfts fram under rubriken Umeås tio havsbad. Tanken är att binda samman dem med en gång- och cykelväg längs stranden. Den skulle bli ungefär tio kilometer lång och sträcka sig från Klössand i norr till Länkebo i söder – bland de tio stränderna finns välkända Bettnessand och Norrmjöle havsbad. (källa)
8. Äldre (kvalitetsansvarig) Plan- och bygglagen, (ÄPBL) var en lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. ÄPBL innehåller bland annat bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen. Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, tillsyn, "svartbyggen" och byggnadsnämndernas verksamhet. Till skillnad från tidigare byggnadslagstiftning inriktar sig äldre plan- och bygglagen på planeringsprocessen. Ett av huvudsyftena var att decentralisera ansvaret för planläggning till kommunerna genom att begränsa statens kontroll. Tidigare hade staten behövt fastställa de kommunala planerna men nu ansvarade kommunen i huvudsak själv för planläggning och beslut om mark- och vattenanvändningen. Staten behöll enbart det direkta inflytande över riksintressen, samt frågor som berör flera kommuner och frågor som rör människors hälsa och säkerhet. Lagen medger en vidgad sakägarkrets och ett förbättrat medborgarinflytande som var tänkt leda till mer underbyggda beslutsunderlag. De tidigare planinstrumenten generalplan, stadsplan och byggnadsplan ersattes av översiktsplan och detaljplan. Lagen trädde i kraft 1 juli 1987 och ersatte då byggnadslagen från 1947, byggnadsstadgan från 1960 och lagen om påföljder och ingripanden mot olovligt byggande från 1976. (källa)
9. År 1991 tog planerna på att bygga bostäder i området fastare form när stadsbyggnadskontoret presenterade en fördjupad översiktsplan. I utformningen av bostäderna hade man hämtat inspiration från Berlin, man ville bygga slutna kvarter, men med öppna innergårdar. Intresset från politiskt håll var ganska ljumt, men sedan Stockholms kommun 1996 beslutat ansöka om att bli värd för Olympiska sommarspelen 2004 ökade intresset. I planerna ingick att OS-byn skulle ligga i området, samt en ny arena, Victoriastadion, i Hammarby skidbacke med plats för 30 000 åskådare. Det blev dock Aten som fick arrangera spelen. (källa)
10. Ett riksintresse för kulturmiljövården är ett område av nationellt intresse, och regleras i Miljöbalkens tredje kapitels sjätte paragraf. Denna typ av riksintressen beslutas av Riksantikvarieämbetet. Det är sedan upp till respektive kommun att redovisa i översiktsplanen hur de planerar att tillgodose riksintresset. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av till exempel nya byggprojekt. Cirka 1 700 områden i Sverige är klassade som riksintresse för kulturmiljövården. (källa)