Överskrift Synonymer Betyder Uttal

• rubrik

Hur används ordet överskrift

1. En tidningsrubrik är en rubrik i en tidningsartikel. Den är både beskrivande (som andra överskrifter) och ska locka till läsning (som del av tidningens marknadsföring). (källa)
2. Stadgan finns i sitt äldsta skick avskriven i handskrift KB B 59 som en bilaga till den Äldre Västgötalagen. Den är inskriven mellan styckena Huru tinglott skall skiftas och Västergötlands kyrkor. Texten i dessa tillägg är skriven med samma hand som skrivit själva lagboken, i en följd och utan märkbart avbrott. Sålunda daterar den lagtexten B 59 a till tidigast år 1281. Ytterligare en avskrift av stadgan finns i en sen 1300-tals handskrift av Magnus Erikssons landslag. Denna har vissa mindre olikheter i texten. Som överskrift har den Biscups bryinofs staþue och inleds med Brynniuluær skara biscupær mæþ guz naðþum. (källa)
3. Málsháttakvæði ("ordspråkskvädet") är en anonym dikt från tidigt 1200-tal, troligen tillkommen på Orkneyöarna. Dikten har endast bevarats i Codex regius av Snorres Edda (GkS 2367 4to), där den står präntad på handskriftens sista blad. Texten är svårläst och på ett par ställen oläslig – det gäller diktens första och sista strof. Överskrift saknas. Namnet Málsháttakvæði, som nu är etablerat, föreslogs av Guðbrandur Vigfússon. Andra namn som också har använts är Mansǫngskvæði och Fornyrðadrápa. (källa)
4. En särskild sorts överskrifter har att göra med hänvisningar till historiska situationer. Dessa har inget med psalmen som sådan att göra, utan har tillkommit i efterhand. Det har föreslagits att de är till för att underlätta för den som hör psalmen att associera till en konkret situation, och därmed underlätta förståelsen av texten. (källa)
5. Uncialskrift (av latin: uncia, "tolftedel") är en bokskrift med majuskelkaraktär som uppkom omkring 150 e.Kr. och var i allmänt bruk i romerska manuskript på latin och bysantinska på grekiska under senantiken och tidig medeltid, d.v.s. från 200-talet till 700-talet, i senare varianter över hela Europa samt för rubriker, överskrifter och titlar fram till 1200-talet. (källa)
6. Av yngre tonsättarkolleger anklagades han för att bedriva ett "gunstlingssystem" vid utdelandet av stipendier, vilket missgynnade dem vars musikstil inte tilltalade Atterberg. Detta bidrog till "utfrysningen" under Atterbergs senare år. Sedan LO köpt Stockholmstidningen avskedades han 1957 som musikkritiker till förmån för Moses Pergament, en av Atterbergs främsta meningsmotståndare. Den åttonde volymen av Atterbergs "Minnesanteckningar" fick namnet På den överblivna kartan och den nionde volymen fick överskriften Det levande liket, vilket visar effekten av marginaliseringen. (källa)
7. En kyrka fanns förmodligen redan under 1200-talet i nätheten av Luvaberget. Vid 1500-talets mitt ersattes denna av en ny kyrkobyggnad rest i närheten av Klockberget. Denna användes fram till 1729 då en träkyrka byggdes på den nuvarande kyrkans plats vid Ekbacken där tre vägar möts mitt i byn. Nuvarande stenkyrka uppfördes 1856 - 1857 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Byggnadsstilen är nyklassicistisk med nyromanska inslag. 1861 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman. Kyrkan består av rektangulärt långhus med ett femsidigt kor i öster och ett torn med vapenhus i väster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Tornet är försett med nyromanskt inspirerade ljudöppningar och tornur. Den höga åttasidiga lanternin har ett hjälmformat tak krönt av en korsglob. Kyrkans tak och tornets lanternin är täckta med kopparplåt. Interiören är av salkyrkotyp med tunnvalv. Koret avskiljs av en korbåge med överskriften >, >, ÄRA VARE GUD I HÖJDEN<, <, . Absidvalvet har en målning utförd 1937 av Torsten Hjelm. Dess motiv är "Kristus i majestät". Koret är försett med tre fönster som flankeras av pilastrar. (källa)
8. I Ein Heldenleben använder sig Strauss av musikaliska ledmotiv för personer och känslor. Partituret innehåller bara överskrifter till de sex olika avsnitt som verket är indelat i. Fastän verket kan uppfattas som en skildring av ett heroiskt öde i allmänhet, är det helt klart att Strauss med "hjälten" har tänkt på sig själv. Bland annat framgår detta tydligt av det femte avsnittet där Strauss citerar en hel rad teman ur egna verk. (källa)
9. I december 1924 kom Den Gyldene Freden (I senare utgåvor ändrades titeln till "Den Gyldene Fredens ballader") ut. Boken var en stor satsning och Taube hade bytt förlag från Bonniers till Wahlström och Widstrand. Boken trycktes i 3 000 exemplar. Taubes tillägnan i boken är konstfullt utformad som en medeltida pokal med överskriften "Pax aurea" ('gyllene fred'). Balladerna tillägnas "Riddare kring Gyldene Fredens Runda Bord Under Den Lysande Trumman". (källa)
10. Ärkebiskop Anders Wejryd hade som valspråk valt Parate viam Domini (sv: Bana väg för Herren), ur Jes 40:3. Alltså samma ord som fått utgöra överskriften för tredje söndagen i advent. (källa)