Överstegra Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överstegra

1. Den 25 juli 2000 överstegrade ett Concorde-plan från Air France strax efter start i Paris och havererade. Samtliga ombord omkom. Olyckan visade sig bero på flera faktorer, bland annat delar som hade lossnat från en McDonnell Douglas DC-10 som startade strax innan vilket orsakade punktering på ett av hjulen. Hjulet saknade vid detta tillfälle det så kallade "punkteringskyddet" som ska sitta strax framför hjulet. Punkteringen ledde i sin tur till att delar av det punkterade hjulet slog sönder en bränsletank. När flygledarna rapporterade om brand, och när brandvarningen tjöt på flightdeck, beslutade kaptenen Christian Martée att lyfta planet, 15 knop före den säkra lyfthastigheten. De fyra motorerna slutade successivt att fungera vilket tillsammans med mycket låg hastighet ledde till att planet helt enkelt inte fick tillräckligt med lyftkraft utan flög på mycket låg höjd tills det slutligen förlorade flygförmågan (överstegrade) och havererade in i ett hotell utanför Paris. (källa)
2. Om lyftkraften är noll när anfallsvinkeln är noll är vingens lyftkraft direkt proportionell mot anfallsvinkeln vid relativt måttliga anfallsvinklar och konstant fart. En större vinkel ger alltså mer lyftkraft, men den ger också mer extra bromsande luftmotstånd, s.k. inducerat motstånd eller lyftkraftberoende motstånd. För varje vinge finns en gräns för hur stor anfallsvinkel som kan utnyttjas. Om man överskrider denna gräns reduceras lyftkraften i stället för att öka ytterligare. Detta kallas för att vingen eller flygplanet överstegras eller stallar (från det engelska ordet stall, vilket uttalas som ett mellanting mellan stal och stål). Hos vissa vingar sker en drastisk lyftkraftsminskning vid överstegring, hos andra sker förändringen mera gradvis eller lyftkraften förblir ungefär konstant inom ett visst anfallsvinkelområde. Överstegring inträffar för olika vingar vid olika anfallsvinklar. Dessa skillnader beror i stor utsträckning på vingens profil och på vingens planform, framför allt framkantens svepningsvinkel. (källa)
3. Vingklaff (engelska: flap) är en anordning på en flygplans vinge som dels har en lyftkraftsökande och dels en bromsande effekt. Lyftkraftsökningen innebär att flygplanet kan flygas vid lägre fart utan att överstegras (stalla), vilket är en fördel främst vid start och landning. Den bromsande effekten gör att till exempel inflygningen kan köras brantare utan att farten ökar för mycket. (källa)
4. Vid en looping belastas piloten med minst ett par G i början och slutet av manövern, vanligen tre eller fyra. Ett motorstarkt flygplan kan öka manöverns radie och därmed minska G-krafterna om piloten så vill, medan ett motorsvagt måste göra en relativt snäv manöver med liten radie för att inte få för låg fart och överstegras på toppen. (källa)
5. Stallfarten är den fart då flygplanet har en anfallsvinkel precis under stall, och inte lyfter. Om planet flyger under stallfarten sjunker planet. Det enda sättet att då lyfta är att öka hastigheten över stallfarten. Om man försöker lyfta genom att öka anfallsvinkeln överstegrar planet. (källa)
6. 14:07 Till slut överstegrar vingarna, och slutar då generera lyftkraft. (källa)