Övertaga Synonymer Betyder Uttal

• överta

Hur används ordet övertaga

1. När sådan tillverkning startats, varmed förståsättande i arbete av minst 100 st bilar, betalar jag Gabrielsson till Gust. Larson en kontant summa, ett för allt, svarande mot en tredjedel av det belopp, som jag själv kan betinga mig av det företag som kan komma att övertaga tillverkningen av den konstruerade biltypen, dock så, att det belopp som Larson erhåller ej ska understiga kr. 5000:- (femtusen) och ej överstiga kr. 20000:- (tjugotusen). (källa)
2. Ett nytt kopparkompani oktrojerades 9 januari 1636, som var baserat på ett kontrakt med ett holländskt bolag, vilket förbundit sig att årligen i 3½ år uppköpa 6 000 skeppund koppar à 55 rdr, levererade i Amsterdam. Det var byggt på samma principer som det föregående och erhöll uteslutande rätt att ur riket utföra koppar, plåtar, mynt och mässing. Då svårigheter mötte att få den nödvändiga summan fulltecknad, blev genom ett rådslag 14 december 1636 bestämt, att varje kollegiechef skulle anskaffa 12 000 rdr, överståthållaren inom huvudstaden 20 000 rdr och så vidare, varjämte kronan skulle årligen insätta 20 000 rdr. Utom koppartullen (12 rdr à skeppund) skulle som "recognition" erläggas vid ankomsten till sjöstaden 2 öre och vid utförseln 1 rdr för varje skeppund gar- och plåtkoppar, hälften mindre för arbetad koppar. För garningen av kompaniets koppar inköptes och iordningställdes Avesta, en åtgärd, som bidrog till att försämra affärerna. Trots allt nit hos direktorerna kom detta kompani aldrig riktig igång eller i god ordning. Redan 1637 klagade bergsmännen, att det inte uppfyllde sina förbindelser mot dem. Sedan det med möda släpat sig fram de tre år, för vilka oktrojen gällde, beslöts, på delägarnas begäran, dess upplösning (i slutet av 1638), och handeln med koppar frigavs från och med 1 januari 1639. Kronan fick övertaga omkr. 60 000 rdr av bolagets skulder samt gottgöra participanterna med gods. Kompaniernas affärstransaktioner med kronan blev på 1680-talet föremål föräfst. (källa)
3. Senare, efter 1907, bytte han ut tuschstrecken mot färgfläckar, avsatta med kraftiga penseldrag, varigenom tavlans yta får en mosaikartad sammansättning. I båda fallen skapar denna teknik ett nät, som i sin enhet håller samman motivets skiftande former. Uttrycksfullheten i van Goghs fladdrande och brinnande linjer har Nils Kreuger inte alls eller i mycket liten grad velat övertaga. Detaljstrecken har för honom huvudsakligen formell och dekorativ betydelse. En viss uttrycksfullhet samlar sig i stället mången gång i de större linjerna och sammanhangen, i höjdernas silhuetter, molnens spridning och vägarnas böjning, såsom i Nationalmuseums vackra triptyk "Vår i Halland" (1894). Ofta fylls hans vida utsikter från Halland och Öland av vilande kor ("Kor vid havet", 1901, Nationalmuseum) eller hästar i mer eller mindre livlig rörelse ("Hästar söka svalka", 1902, Thielska galleriet). Den fina detaljtekniken kommer bäst till sin rätt i de små pannåerna, i de större kompositionerna fårörelsen i bergsformationer och djurflockar inte sällan stor betydelse ("En flock hästar drar förbi", motiv från Öland, 1912). Alldeles särskilt gäller detta de i monumentalt format utförda kompositionerna såsom "Ölandsmotiv", väggmålningar i Engelbrektsskolan, Stockholm. (källa)