Övertro Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet övertro

1. Bulgakov debuterade 1924 med Det vita gardet (Белая гвардия, Bélaja gvárdija) följd 1926 av En ung läkares anteckningar (Записки юного врача, Zapiski junogo vrača). Hans mest satiriska verk kunde, likt Mästaren och Margarita, inte publiceras förrän långt efter hans död. En hunds hjärta (Собачье сердце, Sobatje serdtse) som kritiserar övertron på naturvetenskapen utkom i Sovjetunionen först under Michail Gorbatjovs glasnost 1988. (källa)
2. Andra yttringar av masshysteri anknyter mera otvetydigt till vissa kulturperioders vidskeplighet och religiösa övertro. Hit hör de föreställningar om "djävulens regemente" och "färder till Blåkulla", som på häxeriprocessernas tid utgjorde det allmänna samtalsämnet. Inte minst i Sverige nådde den skräck som därvid infekterade massorna, en sådan höjd, att barn och vuxna greps av besatthet och trodde sig av häxorna föras till Blåkulla. Masshysteri i form av besatthet var alltifrån medeltiden och långt in i senare tid en vanlig form av andlig smitta, för vilken människor i alla länder och kanske särskilt i de katolska varit utsatta. (källa)
3. Scientism - övertro på naturvetenskap. (källa)
4. Självbedrägeri är vanligare under krig än i fredstid. Det kan bero på att det är lättare med kvarblivet självbedrägeri med främlingar än inom sin sociala grupp (som korrigerar personen eller desorienteras i samma riktning). Förekomst av självbedrägeri har också en korrelation med manspillan genom övertro till den egna förmågan och underskattning av motståndaren. (källa)
5. Föreställningar som skamkänslor härrör från, grundar sig i personers idealjag, den de vill vara. Idealjaget är det föreställda jag som manifesterar överjaget, det vill säga som lever upp till de värden och de normer som personen har, mer eller mindre omedvetet. Överjaget bildas enligt den psykoanalytiska teorin ungefär samtidigt som oidipalperioden, som inträffar ungefär mellan 3 och 6 års ålder, och som i normalfallet nyanseras genom socialisation fortlöpande under levnaden. Till skillnad från samvetets utveckling, uppkommer förmågan att känna skam när barnet under fasen konfronteras med att inte lyckas vara självständig eller klara av vad de vuxna förväntar sig. Under samma fas finns det också hos barnet en drivkraft att testa sin förmåga med initiativ och en övertro till sina förmågor. De första skamkänslorna uppkommer när barnet inser att det inte räckte till, att det gjort bort sig. (källa)
6. Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar. Trons visshet härrör från en eller flera gudomlig varelsers auktoriteter och trovärdighet. Enligt Martin Luther skulle en tro utan sådan grund vara bara en godtrogen tilltro och förtroende. Denna tillit är en väg till frälsning, som i kristendom och islam. I andra religioner finns det andra vägar, som lydnad till lagen, i judendom, eller insikt och kännedom om världens väsen, i buddhism. Inom mystikens grenar intar insikten och kunskapen trons plats, i motsats till förnuftsreligion. En förvrängd form av tro är övertro eller vidskeplighet. Bokstavstro innebär tro på den exakta ordalydelsen hos en text, vanligen en religiös urkund. (källa)
7. Till de ursprungliga upplysningsfilosoferna hör kretsen kring Diderots uppslagsverk Encyclopédie. Denna encyclopedies definition av en filosof kom därför att stämma väl överens med deras ideal. Artikeln i ämnet skrevs av César Chesneau Dumarsais (1676-1756) och var ursprungligen en anonymt publicerad pamflett kallad Le Philosophe (1743). Texten betonade upplysningens syn på filosofin som världsligt, inte metafysiskt inriktad. Filosofen skulle vara kvick, välformulerad, fördomsfri och smakfull. Den ideale filosofen var en materialistisk fritänkare som synade allting i det kritiska förnuftets ljus, vilket sågs som en befriande motvikt till övertro och vidskeplighet. (källa)
8. Kritik mot lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga kommer från flera håll. Kritik har riktats mot att omhändertaganden sker alltför lättvindigt. Ett kritiskt reportage gjordes av tyska Der Spiegel år 1983 där man talade om kindergulag eller det nätverk av fosterhem och institutioner där omhändertagna barn placeras. Bo Vinnerljung doktorerade på avhandlingen "Fosterbarn som vuxna" och har hävdat att det "finns en övertro på fosterfamiljernas förmåga att ersätta ursprungsfamiljen". Tidigare fosterbarn, som föreningen Samhällets styvbarn påstår att omhändertaganden lett till vanvård och förlorade släktband. (källa)
9. "Spridda drag av vidskepelse och övertro bland Karesuandolapparna". I årsboken Fataburen, 1922 (1), s. 35-44. (källa)