Övningstid Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet övningstid

1. Flottans värnpliktigas övningstid är 200 (140) dagar för till linjetjänst (ersättningsreserven) uttagna, dock att värnpliktiga, som avlagt styrmans-, maskinist- eller högre examen vid navigationsskola, samt för flottan uttagna ingenjörer, intendenter och läkare är skyldiga att tjänstgöra 260 dagar, övningstiden fullgöres i regel i en följd. (källa)
2. Kort efter sitt tillträde tillsatte den liberala regeringen fyra försvarsberedningar, som under ledning av stats-, krigs-, sjö- och finansministrarna skyndsamt skulle utreda försvarskostnaderna, härens och flottans betydelse för försvaret och övningstiden samt om besparingar var möjliga. I beredningen insattes de liberalas främsta män utanför ministären, spetsarna bland socialdemokraterna samt en moderat högerman i varje beredning. Militärsakkunniga tillkallades i mån av behov. Den politiska spänningen mellan stormakterna blev så stark att man på hösten 1912 väntade ett världskrig. De svenska krigsfartyg som fanns måste sättas i försvarsskick och en del av för detta avsedda kreditiv användas. I Finland anlade ryssarna strategiska järnvägar mot den svenska gränsen, och upptäckten av många ryska spioner inom Sverige ökade oron. Mot förväntan framlades dock inte något försvarsförslag vid 1913 års riksdag. Nära årets slut offentliggjorde omsider statsministern på ett möte i Karlskrona det liberala försvarsprogrammet: bland annat vinterutbildning av armén, upprättande av reservorganisationer, en större värnskatt för de bemedlade till stärkande av försvaret, humanisering av krigslagarna och inrättandet av ett militieombudsmannaämbete. Men på grund av de vallöften som de liberala riksdagsmännen (av statsministern själv på möten i Dalarna) gett före 1911 års val skulle frågan om infanteriets utbildning inte föreläggas 1914 års riksdag, utan först efter andrakammarvalet 1914. (källa)
3. 23 maj – Sveriges riksdag beslutar att införa allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga i armén . Indelningsverket, inrättat 1682, avskaffas därmed . I flottan blir övningstiden 300 dagar, och för specialförband 365. (källa)
4. November – En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt. (källa)
5. Värnpliktsarmén avsågs först endast som en försvarsreserv, men vid 1847–1848 fastslogs att den skulle utgöra en förstärkning av den ordinarie armén som skulle bestå av såväl stam som beväring. Under Slesvig-holsteinska kriget och Krimkriget höjdes röster för en förlängning av värnplikten, men något beslut kom inte till stånd. Först vid 1856–1858 års riksdag beslutades om en förlängning av beväringarnas övningstid från 12 till 30 dagar, fördelade på två år. 1861 tillsattes den så kallade lantförsvarskommittén, den första i en rad kommittér i ett försök att förlänga värnplikten, Dess betänkande framlades och förkastades vid 1865 års riksdag. Tre följande kommittéförslag framlagda 1869–1871 förkastdes även det. Rätten att skaffa en annan man i sitt ställe avskaffas 1860 och ersattes av rätten till friköp i fred. För att slippa 30 dagars värnplikt fick man betala 100 riksdaler. Friköpsrätten avskaffades 1872. Flera försök att utöka värnplikten strandade. 1873 framtogs det så kallade kompromissförslaget som innebar att grundskatterna och indelningsverket skulle avskrivas under en period av 33 år mot införandet av allmän värnplikt. Det gick dock trögt. Först sedan grundskatterna 1885 sänkts med 30 % och 30 % av kostnaderna för indelningsverket överförts till staten ökades värnplikten från 30 till 42 dagar. 1885 års värnpliktslag innebar att varje svensk man var värnpliktig mellan 21 och 32 års ålder. 1892 ingicks slutligen en bred uppgörelse om försvaret, som innebar att värnplikten förlängdes till 90 dagar och att omfatta män mellan 21 och 41 år, samtidigt som grundskatterna och indelningsverket skulle avvecklas under en tioårsperiod. (källa)
6. Han var flitigt anlitad för kommittéuppdrag: angående granskning av tullverkets stater (1900–1902), befästningsanordningarna vid Boden (1905–1906), försvarskommittén (1907–1909), skiftesstadgekommittén (1906–1911), fögderiförvaltningskommittén (1909–1912) och av fjärde försvarsberedningen (angående övningstiden, 1911–1914). Sedan 1911 var han ledamot av civilkommissionen och av jordbrukskommissionen i Kopparbergs län samt av järnvägsrådet. (källa)
7. År 1710 inrättades av den förordnandet av öns försvarsväsende till Gotland sände generalmajor Anders Sparrfelt en beväring på denna plats. Den utgjordes av två regementen och bestod av både infanteri och kavalleri, tillsammans 3 300 man. Denna äldre beväring existerade dock inte särskilt länge. Åren 1810 och 1811 inrättades av dåvarande landshövdingen, amiral Olof Rudolf Cederström den nuvarande Gotländska nationalbeväringen av öns alla vapenföra ynglingar och män, som inte var anställda i allmän tjänst, mellan 15 (sedan 18) och 50 års ålder, av vilka dock de, som fyllt 45 år, bildade en reservtrupp, som endast i nödfall kunde utkommenderas. Exercistiden räckte tills fyllda 30 år, varefter man först var rekryt i tre år och sedan jägare, blev infanterist. Beväringen, som vid sin första uppsättning 1811 (då 15-åringar var inkluderade) uppgick till 7 048 man, bildade, förutom jägare- och infanteristyrkan, även en artillerikår bestående av två batterier, ett 12- och ett 6-pundigt. Den årliga övningstiden var för jägarna sex dagar och för artilleriet 12, men befälet hade dessutom, liksom spelet, ett befälsmöte varje år, även sex dagar för jägarna och 13 för artilleriet. Befälsmötena och artilleriets exercismöten hölls utanför Visby på "Södra Byrummet", jägarnas exercismöten på landsbygden, dels kompani- dels bataljonsvis. (källa)
8. I kompromissens anda hade kammarrådet Albert Anderson gjort upp ett förslag till grundskatternas avskrivning, men detta lades inte för 1875 års riksdag, utan endast ett fullständigt förslag till ordnande av land- och sjöförsvaret med uppgivande av stamsystemet och försvarets grundande uteslutande på allmän värnplikt. Fördelningen mellan vapenslagen skulle, där så fordrades, ske genom lottning. Värnpliktstiden skulle omfatta åldern från 18:e till 40:e året och övningstiden 10,5 månader vid infanteriet och 17 månader vid kavalleriet, tillsammans med betydande repetitionsövningar. Men inget övergångsförslag bifogades om sättet för indelningsverkets upphörande. Till statsrådsprotokollet hade Carleson och fem andra statsråd uttalat betänkligheter mot att framlägga förslaget utan övergångsbestämmelser, och finansministern Åkerhielm avstyrkte förslaget såsom alltför kostsamt för landet. Som villkor för det hela hade uppställts en grundlagsbestämmelse att grunderna för den nya härordningen och erforderliga anslag inte skulle kunna rubbas utan kungens och riksdagens samtycke. När riksdagen i denna del antog en annan formulering begagnade sig Carleson av detta för att genast begära avsked. Härordningsförslaget avstyrktes enhälligt av särskilda utskottet. (källa)